Inte ett ekonomiskt oväder som drabbar oss

Sverige behöver inte högre räntor

Riksbankschef Erik Thedéen höjer räntan.

Riksbankens räntehöjning var väntad. Det lär komma fler från Erik Thedéen. De ligger i prognosen.

Prognos. Ett ord som vi annars ofta använder när det handlar om väder. Det är många sådana i den debatten om den svenska ekonomin just nu.

Finansminister Svantesson använde hela gårdagen till att tala om en ekonomisk vinter.

Vanligt folk betalar

Ekonomin krymper. Kronan är rekordbillig. Byggandet har kraschlandat, arbetslösheten stiger och kommunerna förbereder nerdragningar. På sista raden är det vanliga svenskar som betalar priset.

Aftonbladet kunde i går berätta om den ensamstående mamman Anna. Hon har kämpat för att hon och hennes son ska kunna bo kvar i huset där han växt upp. Och för att slippa sälja till underpris.

Sedan lånen på huset tidigare i år skulle läggas om och fick rörlig ränta går kalkylen inte längre ihop. Och dagens räntehöjning gör Annas situation ännu mer desperat.

Inte ensam

Hon är inte ensam. Två tredjedelar av hushållens skulder med fast ränta ska läggas om i år. Det blir en chock för många hushåll. Och de reserver som fanns är i många fall förbrukade.

Situationen kan vara desperat, även utan arbetslöshet, sjukdom eller en separation.

I de flesta fall handlar det antagligen inte om att sälja bostaden. Vi är beredda att gå ganska långt för att slippa just det. Men konsumtionen av nästan allt annat kommer att gå ner.

Människor kommer inte att handla kläder. De kommer inte att klippa sig. Några kommer att avboka tandläkarbesök. Allt som kan vänta kommer att få anstå.

Återhållsam budget

Och samtidigt presenterar alltså Elisabeth Svantesson en budget som hon själv beskriver som ”återhållsam”.

Vi behöver inte en doktorsgrad i nationalekonomi för att räkna ut vad det betyder. Företag som går omkull, Människor som blir arbetslösa. Livsverk som krossas.

Finansdepartementets förhoppningar om en blygsam tillväxt i Sveriges ekonomi nästa år stannar antagligen vid just förhoppningar.

Och under tiden har vi alltså en riksbank som höjer räntan för att rädda kronan och få ner prisökningarna. Och en regering som inte törs satsa. Ingen, absolut ingen, tar framtidens parti.

Inte nödvändiga

Allt fler experter ifrågasätter om Riksbankens räntehöjningar är nödvändiga. Risken är stor att de gör mer skada än nytta. Och det är vanliga människor och vanliga företag som får betala priset.

När politiker och bankdirektörer börjar beskriva ekonomin med metreologiska ord är det dags att se upp. Då är det nämligen aldrig ljumma vårvindar som blåser.

Politiker som pratar om vinter och stormar vill alltid få oss att tro att det som drabbar oss är oundvikligt. Som väder. Det enda vi kan göra är att klä oss bättre.

Det är inte sant. Och just nu behöver Sverige inte ännu högre räntor.