När får en naken kvinna vara rolig

8 mars: Humor är inte en manlig gren

Det är en hel backlinje av hoppande snoppar, som ballongerna bara hjälpligt lyckas täcka för. Publiken tjuter av skratt. Den manliga nakenheten är så självklar, så himla rolig. Det är Henrik Schyfferts nakna röv i Melodifestivalen, Erik Haag som ständigt drar av sig brallorna i “Historieätarna”.
Men vad händer när en kvinna klär av sig naken? Det blir laddat.
Det, och tusen andra grundförutsätttningar som skiljer manliga och kvinnliga komiker åt, lyfter Nisti Stêrk fram i dokumentären “Blott Sverige svenska komedienner har”. Det är en tillbakablick och en hyllning, till alla de kvinnliga komiker som stretat sig fram i motvind, från Hjördis Petterson och Dagmar Ebbesen fram till Bianca och Tiffany Kronlöf. Det är skildringen av att som ensam kvinna ingå i ett humorkollektiv, och försöka lyfta ett kvinnligt perspektiv. Det är påminnelsen om varför Grotescos avsnitt “Ladies night” träffade så hårt. Det är berättelsen om vem som får vara rolig.

”Ingen vill se dem”

Ingen har glömt komikern Mårten Anderssons ord ”Varför ska en bokare boka kvinnliga komiker när ingen vill se dem?” och debatten som rasade, men sedan dess har mycket hänt. Komiker som Mia Skäringer, Marika Carlsson och Nour El-Refai har gång på gång visat att det påståendet är fel.
På galapremiären av “Blott Sverige svenska komedienner har” berättar Sissela Kyle på scenen att hon i tio års tid försökte få göra en dokumentär om kvinnliga svenska komiker för Svt.

Nisti Stêrk lyckades, men först när kvinnor till trumslag paraderat hand i hand in på Guldbaggegalan. När Metoo briserat och avslöjat övergrepp och förtryck i en mansdominerad bransch blev det plötsligt fart på Svt.

Åtta av tio regisserade av män

Vilka som får synas och vilka berättelser som framförs spelar roll, för det skapar formerna i rummet vi alla vistas i.
Åtta av tio biofilmer som gick upp på svenska biografer förra året var regisserade av män, visade en genomgång av Stockholms feministiska filmfestival.
”För att ojämställdheten inte ska öka ytterligare krävs strukturella förändringar, där kvinnor på allvar tas in i storproduktioner och får möjlighet att arbeta med större budgetar”, skriver festivalchefen Stephanie Thögersen.
Dina och mina skattepengar påverkar vilka perspektiv som lyfts fram. Hur rollerna för pojkar och flickor formas. Vem som får vara rolig.

När Annika Lantz växte upp hade hon inga kvinnliga komikerförebilder, berättar hon i Nisti Stêrks dokumentär. Annika var rolig, så därför var hon en av snubbarna.
Henrik Schyfferts “Var inte rädda” är en jätterolig föreställning med många intressanta poänger. Den sändes på bästa sändningstid på Svt.

De bör självklart sända Mia Skäringers “No more fucks to give”.

Dagens flickor ska växa upp och veta att humor inte är en manlig gren.

”Blott Sverige svenska komedienner har” sänds på Svt2 på Internationella kvinnodagen, den 8 mars.