”Har blivit svårare att vara muslim i Sverige”

Bilan Osman misshandlades på öppen gata

Bilan Osman blev i somras brutalt misshandlad på öppen gata i Stockholm city.

INTERVJUSERIE Bilan Osman har i ett decennium granskat och debatterat den svenska högerextremismen. Alltid modig, aldrig rädd. Men i somras blev hon påhoppad med rasistiska slagord och svårt misshandlad av en okänd man. En månad senare drabbades hon av en stroke och fick lära sig gå igen.

– 2023 var verkligen inte mitt år, säger Bilan Osman.

Hur kan en brutal misshandel av en känd opinionsbildare inte bli en större nyhet? Vad säger det om samhällsklimatet som har lagt sig över Sverige? Det är tankar som får mig att ta kontakt med Bilan Osman.

På Facebook skrev hon i höstas om att en man hade hoppat på henne och sparkat och slagit med knytnävarna mot hennes kropp på öppen gata i Stockholm city. Huvudet tog mycket stryk och ett knä blev illa skadat. Under misshandeln ska mannen ha nämnt en artikel som Bilan Osman tidigare skrivit för tidningen ETC. Texten handlar om att svenska högerextremister sprider en konspirationsteori kring att det skulle pågå ett globalt ”folkutbyte”. Den rasistiska föreställningen saknar helt belägg men har idisslats inom den högerextrema miljön i decennier.

Misshandeln polisanmäldes men utredningen är nedlagd och den okände gärningsmannen är på fri fot. Händelsen har satt sina tydliga spår i Bilan Osman.

– Det är framförallt det psykiska som varit jobbigt. Jag har rört mig väldigt mycket i högerextrema kretsar och har stor tillit till människor. Men efter den här händelsen inser man att det verkligen finns personer som är lite galna på riktigt.

Hur har du hanterat en sådan fruktansvärd händelse?

– Jag borde gå i samtalsterapi och sånt. Man jag hanterar det genom att åka hem till mamma och sova ut en period. Eller bara fokusera på saker som jag faktiskt tycker är kul.

När vi ses går hon med stöd av en krycka, ”mest för balansens skull”.

Bilan Osman blev ett känt namn som krönikör i Expressen, SvD och ETC. Men hennes skola var den antirasistiska stiftelsen Expo, förklarar hon.

Där fick hon arbeta med granskningar av den högerextrema miljön i Sverige och utforma stiftelsens föreläsningar kring antirasism.

– När man arbetar med den högerextrema miljön så länge får man en ganska komplex bild av människorna i den. Jag har sagt att det finns inget direkt samband mellan att någon är superhögerradikal och att den skulle gå ut och misshandla någon. Men jag har varit lite naiv, haft stor tillit till människor.

Bara en dryg månad efter misshandeln drabbades Bilan Osman, 30 år gammal, av en stroke och fick åka ambulans in till sjukhuset. Det blev början på en lång väg tillbaka för att lära sig gå igen.

– Jag kände plötsligt att halva kroppen domnade bort. Till slut ringer jag 1177 och de sa att jag måste åka in till sjukhuset. Sekunden efter åker jag i ilfart till akuten.

Det visade sig vara en stroke i lillhjärnan som påverkar balansen.

– Jag fick bo i några veckor på strokeavdelningen, första tiden kunde jag inte gå alls. Var fjärde timme blev jag väckt för att göra övningar. Man får titta på bilder och svara på ”vad är det här?”, ja, men det är en fjäril.

Vet du om stroken kan ha något samband med misshandeln?

– Nej, det är jättesvårt att veta. Men jag har fått en ny respekt för vården. Annars har jag fokuserat mycket på det som är dåligt i samhället, men ibland behöver man påminnas om vad bra det funkar i grunden.

Idag har Bilan Osman börjar jobba igen. Hon är numera kommunikatör på halvtid på det muslimska studieförbundet Ibn Rushd. Förbundet har stött på en hel del kritik, bland annat har terrorforskaren Magnus Ranstorp påstått att det finns kopplingar till Muslimska Brödraskapet. De uppgifterna har starkt tillbakavisats från Ibn Rushds ledning.

Bilan Osman menar att Ibn Rushd har blivit ett politiskt slagträ i ett allt mer anti-muslimskt debattklimat.

– Det handlar både om debatten som är kring muslimer och attackerna som nu sker på studieförbunden.

Hon syftar på de nedskärningar på studieförbundens verksamheter som regeringen och SD genomför. Fram till 2026 ska anslagen till ABF, Folkuniversitetet, Sensus och andra studieförbund minska med 500 miljoner kronor.

Ibn Rushd beskriver sig som ett muslimskt studieförbund med fokus på mångfald, rättigheter och livsåskådning. Bilan Osman säger att verksamheten står för ”en av de finaste svenska traditionerna vi har”.

– Det handlar om folkbildning och rätten till sin egen bildningsresa, precis som ABF är för arbetare. Ibn Rushd är det studieförbundet som når flest människor med utländsk bakgrund och de som står längst från arbetsmarknaden. Det visar ju att det är ett viktigt studieförbund att ha, menar hon.

Men enligt en rapport från Folkbildningsrådet påstås Ibn Rushd ha undervisat barn med studiematerial som bland annat godkänner barnaga, talar om homosexualitet som en synd och behandlar antisemitiska konspirationsteorier.

Vad är din reaktion på de påståendena?

– Att de inte stämmer. Jag har verkligen aldrig varit med om ett större haveri. Det är klart att det står saker i Koranen om barnaga och homosexualitet, det finns det inom alla religiösa skrifter. Men det är inte de delarna som har använts i de här studiecirklarna.

– Högern vill ju slopa folkbildningen och då tycker de att Ibn Rushd är ett bra första steg till att göra det. Det har lett till att en massa medel har strypts i olika kommuner och vi sitter ständigt och försöker släcka bränder.

Hur skulle du säga att diskussionen kring bland annat koranbränningarna har påverkat synen på muslimer i Sverige?

– Det var intressant att regeringen inte lyssnade på muslimernas reaktioner och känslor när det hände, utan det dröjde tills att koranbränningarna satte käppar i hjulen för Sveriges Nato-ansökan. Då var det plötsligt inte alls okej att bränna koranen, enligt dem.

Har det blivit svårare att vara muslim i Sverige idag?

– Ja, SD har spelat en stor roll i det. Redan på 90-talet pratade de om att förbjuda moskéer. SD är lika islamofoba idag som de var för 20 år sedan. Det är ju resten av samhället som har förändrats, och det tycker jag är mer skrämmande att se.

Varför har du fortsatt att göra din röst hörd?

– Hur många muslimer har vi i offentligheten som diskuterar islamofobi? Det är en viktig symbolgrej för mig. Om jag är kvar så kanske andra känner att de också orkar.

Till sist, vad önskar du dig mest av allt just nu?

– Oj, just nu? En till kopp kaffe.

Intervjun är kortad och går att höra i sin helhet i poddversionen.