Dags att klämma åt arbetsgivarna
I går lanserade statsminister Stefan Löfven och arbetsmarknadsminister Ylva Johansson ett vallöfte: om Socialdemokraterna vinner valet lovar man att införa ett nytt system för invandring av utomeuropeisk arbetskraft.
De senaste åren har rapporterna om skenanställningar, slavkontrakt och orimliga arbetsvillkor duggat tätt, liksom berättelserna om handel med arbetstillstånd.
Att göra något åt det är nödvändigt, ändå verkar alla vilja bunta ihop regler på arbetsmarknaden med storleken på flyktinginvandringen. Annie Lööf vill försvara dagens liberala ordning ordningen med att alla alternativ är ovärdig populism. Stefan Löfven säger att arbetslösheten bland nyanlända inte går att pressa utan nya regler.
Ska kontrolleras
Så vad föreslår S? Bland annat att heltid ska vara norm vid arbetskraftsinvandring, att arbetsgivare som vill anställa genom arbetskraftsinvandring förhandskontrolleras, att de inte ska kunna ändra villkoren hur som helst och att arbetstagare ska ha rätt till skadestånd.
Det är ett gediget program som väsentligt kommer öka trycket på oseriösa arbetsgivare. Tillsammans med hårdare kontroller kanske det mest kontroversiella inslaget i vallöftet – att det ska göras en myndighetsprövning för att se om det verkligen finns en brist på kompetens som motiverar arbetskraftsinvandring till ett visst yrke – kan undvikas.
Det var 2008 som den borgerliga regeringen gjorde upp med Miljöpartiet om att slopa arbetsmarknadsprövning. I dag är det arbetsgivaren som själv avgör om rekrytering ska ske utanför EU.
Förra året beviljades drygt 15 000 personer utanför EU arbetstillstånd i Sverige. Ungefär en tredjedel av dem fick jobb i yrken som kräver kortare utbildning eller introduktion, enligt Migrationsverkets statistik. Det går förstås att invända att cirka 6 000 jobb inte är så mycket att bråka om. Då ska man minnas att de cirka 5 000 jobb som påstods ha skapats till följd av en sänkt restaurangmoms år 2013 beskrevs som en stor sysselsättningssuccé.
Chefen bestämmer
Arbetsgivarna söker tillstånd hos Migrationsverket innan gästarbetaren kan flytta hit. Verket prövar i princip bara om villkoren är avtalsenliga och om den som anställs tjänar minst 13 000 kronor i månaden. Arbetserbjudandet är inte rättsligt bindande och oseriösa arbetsgivare kan skicka in ett papper med påhittade siffror till Migrationsverket och sedan är det bara att köra.
Den största gruppen som kommer till Sverige är IT-specialister. Men Migrationsverkets siffror visar att den stora ökningen av beviljade arbetstillstånd skett i okvalificerade arbetaryrken. Och det är ju här de flesta oegentligheterna förekommer.
Det är här bärplockare, tillverkningsarbetare, anställda på restauranger och skogsarbetare exploateras. I en rapport från Riksrevisionen beskrivs missbruket och fusket. Det kan handla om jobb som inte finns, att gästarbetarna måste betala för att få arbeta i Sverige och löner som ligger under vad som utlovats.
När Centrum för rättvisa granskade 450 fall där gästarbetare överklagat utvisningsbeslut. I en tredjedel av fallen hade arbetsgivarna inte uppfyllt kravet på att den anställda måste tjäna minst 13 000 kronor i månaden för att få stanna i Sverige.
Så kan vi inte ha det. Generösa regler för okvalificerad arbetskraftsinvandring kräver riktiga regler om resultatet inte ska bli att människor exploateras. Det måste till och med Annie Lööf begripa.