Får kvinnor vara människor fullt ut?

TV-stjärnan Kim Kardashian är den som har flest följare på Instagram i världen och har gett ut en bok som enbart består av selfies på sig själv.

Metoo har varit en otrolig upplevelse att få vara med om. Äntligen har det gjorts upp ordentligt med unken jargong, nedlåtande attityder och respektlöst beteende.
Men hur går vi vidare?

Jag tänker att om Metoo i mycket handlade om det offentliga – arbetsliv och professionella relationer mellan män och kvinnor – är det dags att börja diskutera det privata.
Som varför kvinnor mår så psykiskt dåligt i dagens Sverige.

Ätstörningar är dagens hysteri

På 1800-talet var hysteri den stora kvinnosjukdomen. Motsvarigheten för vår tid är ätstörningar och självskadebeteende.

I 1800-talets Sverige ansågs melankoli, ångest eller utåtageranden var sjukliga tecken på att en kvinna led av hysteri. Orsaken, enligt den tidens vetenskap, sades ligga i en överaktiv livmoder. Lösningen var i många fall att skicka i väg kvinnor på institution eller sanatorium, i värsta fall ansågs det nödvändigt att operera bort kvinnornas livmoder.

Ett på senare tid känt sådant fall är Märta ­Abenius. Hon var gift med Hjalmar Söderberg, en av Sveriges främsta författare som skrivit mästerverk som ”Doktor Glas” och ”Den allvarsamma leken”. För ett par år sedan gav Söderberg­kännaren Björn Sahlin och Johan Cullberg, professor i psykiatri, ut den uppmärksammade boken ”Märta och Hjalmar Söderberg. En äktenskapskatastrof”. Boken avslöjade hur den uppburne författaren lyckades stämpla sin hustru som hysterisk med hjälp av mäktiga vänner. På så sätt fick Hjalmar Söderberg laglig möjlighet att skilja sig och gifta om sig med en ny ung fru.
I själva verket led Märta Abenius inte alls av någon psykisk sjukdom, utan av svår reumatism. Hon hade ingen som försvarade henne och blev till sist omyndigförklarad, fråntagen barn och hem och slutade livet som fattighjon.

Kvinnokamp bakom dagens jämställdhet

Sedan 1800-talet har kvinnorörelsen tillsammans med socialdemokratin och liberaler kämpat sig till reformer som lett till att Sverige i dag betraktas som ett av världens mest jämställda länder.

Kvinnlig rösträtt, fri abort, barnomsorg och skärpt lagstiftning kring våldtäkt och diskriminering är några av de viktigaste förändringarna som gjort att kvinnor under de senaste hundra åren har kunnat bli individer i sin egen rätt.
Men att Sverige fortfarande är långt ifrån rättvist mellan könen har inte minst Metoo-revolutionen visat. Nästan alla kvinnor har erfarenheter av att någon gång ha blivit utsatt för trakasserier, sexistiska kommentarer eller övergrepp av något slag. Uppropen från ett femtiotal yrkesgrupper och den debatt som fortfarande är levande har skakat om många arbetsplatser och samhället i grunden.

Rikta ljuset mot psykisk ohälsa

Tänk om det gick att använda den energin till att också rikta ljuset mot alla de kvinnor som mår psykiskt dåligt i Sverige.
Den enskilt största gruppen som lider av någon form av psykisk ohälsa bland unga är kvinnor i åldern 18-24 år. Enligt Socialstyrelsens rapport för 2017 handlar det om 63 000 unga kvinnor. Vad det beror på vet vi inte fullt ut, men Socialstyrelsen har pekat ut de ungas livsvillkor som en förklaring.
Bland äldre kvinnor ser utvecklingen ungefär lika dyster ut.

Kvinnor är mer sjuka än män, och skillnaden ökar snabbt. Närmare hälften av alla sjukskrivna kvinnor i dag är det för en psykisk diagnos.
Både unga kvinnor och äldre känner en ökad stress och press i skola och i arbetslivet. Men samhällsutvecklingen har en tydlig könsaspekt.
Förutom att vara en ambitiös, självständig och modern kvinna får hon aldrig glömma att vårda sitt yttre.

Veckorevyn och reklampolicys

Vi påminns ständigt om detta. På Instagram och Facebook, i annonser och av kändisar. Jag tänker, alltså finns jag, sa den franske 1600-talsfilosofen Descartes. I dag är det snarare: jag syns, alltså är jag.
Men det finns motrörelser som försöker ta ansvar mot skönhetsdoktrinen.
I Oslo klubbades nyligen ett förbud mot sexistisk reklam i offentligheten igenom, även Stockholms stad har i år infört liknande regler.
Veckorevyn, som är Sveriges största tidning för unga kvinnor, har en Size Hero-policy för att bidra till ett bredare och sundare ideal där olika kroppstyper finns representerade. Tidningen har även valt att inte publicera retuscherade bilder – med ett undantag. Om det finns en misstanke om ätstörning hos modellerna på inköpta catwalkbilder gör de modellerna större och märker bilderna med en Size Hero-symbol.

Ställer sig utanför världen och kulturen

Författaren Nina Björk skriver i sin bok "Sirenernas sång", där hon resonerar kring modernitet och kön, om hur det ingår i skapandet av kvinnligheten i dag att få vår egen blick på vår egen kropp att ständigt söka och hitta fel.
"En anorektiker är en perfekt kvinna i den kapitalistiska och patriarkala världen: tyst, svag, inriktad bara på sin kropp och utseende."
När en kvinnas hela energi läggs på hur mycket hon har tränat och hur mycket hon har ätit, så lämnar hon återigen världen och kulturen till mannen, konstaterar hon.
Det skulle också behöva sin Metoo-rörelse.

Ledare

Prenumerera på Ledarredaktionens nyhetsbrev

Få Sveriges bästa opinionsjournalistik med hjärtat till vänster direkt i din mailbox.