Vi har en röst – inte bara i valet

Kapitalisternas makt är ett vardagsproblem

Den tyska samhällsfilosofen Karl Marx insåg redan på 1800-talet problemen med kapitalets makt.

Kapitalister är giriga. De kan tjäna miljarder och vill ändå ha mer. Bernie Sanders är inne på sin andra presidentvalskampanj där girigheten spelar en huvudroll.

Men jag vill protestera: Det är inte girigheten som är kapitalismens kärna. Det är makten!

Säkert finns det giriga kapitalister. Men girighet möter vi överallt i samhället. Riksdagsledamöter som påstår att de bor hemma hos mamma och därför får extra pengar är snikna. De är inte kapitalister för det.

Är till exempel George Soros, den store finanskapitalisten, girig? Han och flera andra amerikanska mångmiljardärer har nyligen krävt att få betala förmögenhetsskatt. Och Soros har länge gjort sig känd som filantrop av gamla slaget. Han spelade med sina donationer en viktig roll för att få Östeuropa på fötter efter Sovjetunionens kollaps. (Illa har han blivit lönad. Han utsätts nu för en avskyvärd antisemitisk kampanj.)


Nej, det är inte girighet som utmärker Soros och inte heller enögdhet. Eric Hobsbawm, den store marxistiske historikern, berättade att Soros i ett samtal betonat att Karl Marx ”lärt oss något som vi inte får glömma”.

Vad Soros närmare menade framgår inte. Men säkert inbegrep detta insikten att kapital ger makt. Kapitalister behöver inte vara giriga. Privat kan de vara fina människor. Men de har makt. I våra dagar kan de med sitt kapital kasta hela stater över ända. Soros ledde spekulationerna mot en rad länders valutor och stjälpte dem alla.

De senaste 40 årens utveckling har över huvud inneburit en väldig maktförskjutning från stat till kapital. Detta är helt enligt nyliberalismens önskemål. Men det är naturligtvis inte en teori som drivit fram den genomgripande förändring som inträffat under de senaste 40 åren.

Västvärlden reste sig ur 1970-talets stora kris framför allt tack vare elektroniken. Med PC och Apple blev datorerna tillgängliga för vanligt folk. Så följde mobilerna, de sociala medierna och mycket annat. De mest dynamiska företagen i dag är barn av denna revolution, från Microsoft till Facebook, från Alibaba till Amazon.

Men med detta förändrades också kommunikationerna. Allt gick så mycket snabbare, inte minst att göra affärer och flytta pengar. Marknaderna svällde. Handeln med varor, så jättelik den än var, blev en dvärg i jämförelse med handeln med värdepapper.


Och där står vi i dag. Politikens maktsfär har krympt. I en demokrati är politiken vi alla. Vad kan vi göra? Vi är trots allt medborgare och inte enbart konsumenter. Vi har därmed en del av ansvaret för framtiden. Vi har en röst, inte bara när det är val.

Vi måste göra rösten hörd. Mot den skenande ojämlikheten. Mot förstörelsen av vår livsvärld. Mot en politik som är blind för de stora frågorna och odlar de små.

Ledare

Prenumerera på Ledarredaktionens nyhetsbrev

Få Sveriges bästa opinionsjournalistik med hjärtat till vänster direkt i din mailbox.