LO-kandidater skulle kunna bli Löfvens räddning

Också den som är besviken kan sätta ett kryss

Ingvar Persson

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

helskärm

Valet till EU-parlamentet blev ännu en besvikelse för Socialdemokraterna. Det sämsta valet någonsin, alla kategorier. Ändå kan faktiskt valrörelsen 2019 ha givit arbetarrörelsen ett verktyg som skulle kunna betyda mycket i framtiden. Johan Danielssons LO-sponsrade personvalskampanj på temat "Ta tillbaka kontrollen" lockade fram ett fackligt engagemang som knappast hade varit möjligt i en traditionell valrörelse.

Samarbetet med LO-facken har alltid varit ett av fundamenten för den svenska socialdemokratin. Partiet föddes ut fackföreningsrörelsen, LO ur partiet och trots att både samhället och politiken förändrats har den fackligpolitiska samverkan fortsatt att vara en viktig kraft.

Så är det fortfarande, i alla fall om man frågar de ledande företrädarna för LO eller Socialdemokraterna. Samtidigt är tecknen på en allt djupare spricka efter uppgörelsen med mittenpartierna omöjliga att blunda för.

Arbetarfientlig politik

I en rapport konstaterar LO att januariavtalet kommer att öka trycket på löner och anställningsvillkor. Fackförbundet Handels ordförande, Susanna Gideonsson, har kallat delar av uppgörelsen "arbetarfientlig" och Kommunals ordförande Tobias Baudin meddelade i våras att förbundet inte längre tänker skicka några pengar till det socialdemokratiska partiet.

Liberalernas krav på skattesänkningar för de rikaste och centerpartisternas attack mot anställningstryggheten är formulerade för att skapa dålig stämning. Det har fungerat.

LO drev sin egen kampanj

Därför är det intressant, men också komplicerat, att LO valt att i praktiken driva en egen kampanj i EU-parlamentsvalet, med egen kandidat, egen paroll och egna kampanjaktiviteter. Det stod Socialdemokraterna överst på valsedeln, men ingen behövde tvivla på att Danielsson hade sin bakgrund i LO.

Också fackliga aktivister som är mycket besvikna på regeringen kunde argumentera för ett kryss vid hans namn, även om det nu ser ut som personrösterna inte riktigt kommer att räcka till för Danielsson.

Att få en kandidat personvald till riksdagen kan vara svårare, men det är knappast omöjligt. Och det skulle ge samma möjligheter till mobilisering av fackligt engagemang i politiken.

Samtidigt är en riksdagsledamots handlingsutrymme mindre än en EU-parlamentarikers. Om personvalda fackliga socialdemokrater ska leva upp till sina vallöften i riksdagen kommer det att påverka hela partiets arbete.

Frågan är om Socialdemokraterna tycker att samverkan med facket är värt det priset?