Ludvika bygger nyckeln till en grön omställning
Det närmaste året ska Hitachi Energy rekrytera 1000
Den 22 maj klockan halv elva på kvällen rullade ett märkligt fordon ut genom portarna på Hitachi Energy och fortsatte på riksväg 50 genom Ludvika. Allt med den här transporten var gigantiskt.
Trailern som lotsades fram av tre dragfordon var 106 meter lång och delad i två delar. Varje del hade 16 hjulaxlar och 256 hjul. Totalt vägde transporten drygt 700 ton, den tyngsta som rullat på svenska vägar.
I en vagga mellan de två trailerdelarna vilade lasten, en av transformatorerna till ett vindkraftskluster som när det är färdigt kommer att ha kapacitet att hantera lika mycket el som hela Stockholm gör av med en kall dag. Bara transformatorn väger 390 ton. Den är för hög för att fraktas på järnvägen.
Jag förstår om det är svårt att förstå utanför det producerande Sverige
Jag tillhörde de ludvikabor som nyfiket och lite förstummat betraktade fordonet genom stängslet kring fabriken den helgen. Ekipaget sa något om kärnan i hela orten.
Jag förstår om det är svårt att förstå utanför det producerande Sverige.
– Jag tror det väcks en stolthet, säger Leif Pettersson som är kommunalråd i Ludvika och också var en av de som tittade på transporten innan den rullade ut på vägen.
– Det ser ut som ett stålverk på utsidan, men på insidan är det något annat, säger han om fabriken som dominerar orten.
Pettersson vet. Han började på industriskolan 1979. Och han har kvar sin anställning på Hitachi Energy. 43:e året, som han konstaterar.
Ludvikas kommunalråd har till och med organiserat liknande transporter. I Indien.
– Förutom polartrakterna har jag väl varit i alla världsdelar, säger Pettersson.
Mellan 85 och 90 procent av produktionen går på export. Som jag ibland konstaterar, när man bor i Ludvika kan Stockholm ibland kännas lite provinsiellt.
Skyltarna med Hitachis Energys företagslogga är nyuppsatta. För många i Ludvika är det nog naturligare att säga ABB. För somliga till och med Asea. Produktionen av utrustning och system för överföring av elektrisk kraft sträcker sig tillbaka till det förra sekelskiftet.
I dag står Sverige, och världen, inför ett nytt teknikskifte
Då handlade det om elektrifiering av gruvindustrin. I dag står Sverige, och världen, inför ett nytt teknikskifte. Behovet av el kommer att fördubblas de närmaste 20 åren.
– Marknaden kokar ju där ute. Det är det här som alla länder håller på med, säger Tobias Hansson.
Sedan i vintras är han landchef för Hitachi Energy i Sverige. Företaget producerar inte vindsnurrorna eller solcellerna, men däremot just lösningar för att kunna överföra elektrisk kraft elen dit den behövs. Stora projekt och integrerade system. Man producerar också komponenter. Transformatorer, brytare, övervakning, energilager och reläskydd till exempel.
Dessutom finns produkter för att garantera kvaliteten på elen. Det blir viktigare ju mer vindkraft vi använder.
– Vi brukar tala om att vi jobbar med den dolda infrastrukturen, säger Hansson.
Hitachi Energy i Ludvika och Västerås är världsledande på det man gör.
När världens största vindkraftspark byggs på Doggers bank utanför Storbritannien kommer tekniken för att ta in strömmen till land från Hitachi Energy och Ludvika.
Målet för resan som började den där kvällen i maj var Tovåsen söder om Ånge. Här bygger nätbolaget Ellevio en stamnätsstation som ska omvandla kraften från det största vindkraftsklustret i Sverige till högspänd el som kan matas in i stamnätet.
Transformatorn från Ludvika är en pusselbit i förvandlingen av industrinationen Sverige. Batterifabriker i Skellefteå, Göteborg och Borlänge. Grönt stål i Gällivare, Luleå, Boden och Oxelösund. Cementtillverkning utan koldioxidutsläpp på Gotland. Och naturligtvis omställningen av transporter och fordonsindustrin till eldrift.
Det finns en gemensam nämnare. Alla nya gröna processer bygger på att det finns el. Och förutsättningen är inte bara kraftverk utan också till exempel transformatorer som den i Tovåsen.
Sverige har på många sätt bra förutsättningar för att ställa om vårt energisystem. Det finns kuster och berg där det blåser. Vattenkraften erbjuder en bas som de flesta länder skulle avundas oss.
Det räcker inte att elen produceras
Men det räcker inte att elen produceras. Kraftledningsnätet har blivit en flaskhals i energisystemet, speciellt som produktionen av el i södra Sverige minskar i takt med att kärnkraftverken tjänar ut. I vinter har det bidragit till chockpriser.
Den kunskap som finns i Ludvika är en del av lösningen. Att bygga system för att överföra elektrisk kraft handlar om hantverk och skräddarsydda lösningar. Och om ett tätt samarbete mellan forskning, konstruktion och produktion.
– Kompetens och erfarenheten sitter i människor, säger Tobias Hansson.
Och när alla länder måste ställa om sina energisystem betyder det att det kommer att behövas många människor. Bara det kommande året talas det om att företaget behöver anställa omkring 1000 personer, de flesta i Ludvika.
– Det handlar om hela spektrumet, men tyngdpunkten ligger på produktion och konstruktion, säger Hansson.
Just nu är det en av företagets utmaningar, att hitta rätt personer att anställa.
Bolaget samarbetar tätt med ortens gymnasieskolor, och med landets tekniska universitet. Men för att klara behovet måste arbetskraft också rekryteras från andra delar av världen.
Den kommunala kulturskolan, det svenskaste som finns
Den kommunala kulturskolan, det svenskaste som finns, berättar om japanska och indiska föräldrar som vill att deras barn ska få undervisning i att spela fiol eller piano.
Vissa kulturella koder är universella.
Ludvika har en industritradition, men bortåt 800 personer är inte lätt att hitta i en kommun med 26 600 invånare. Det kommer att ställa krav på Hitachi Energy, och på Ludvika kommun.
Men det kräver också att politiker, opinionsbildare och debattörer börjar prata om det producerande Sverige som den resurs det är vara för den gröna omställningen.