Tyskland är ett delat land
Uppdaterad 2011-03-08 | Publicerad 2002-07-04
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Barnen slänger handdukar och skor bakom sig när de springer ner till vattnet, svettiga efter cykelturen från stan. Det gamla dagbrottet för brunkol strax utanför Leipzig har förvandlats till idylliska Caspudener See, med sandstränder och trampbåtar. Det är ett av projekten i den tyska statens mångmiljardsatsning för att få fart på ekonomin i öst.
Men återhämtningen dröjer. En mil från badet, i Margarethenhain, står den gigantiska brunkolsfabriken tom och rostar. Där trycktes bränslet ihop till briketter innan det levererade värme och el. Nu har det smutsiga brunkolet ersatts av rysk gas och el från väst. Många av de anställda går fortfarande utan jobb. Arbetslösheten i de nya förbundsländerna är nära 20 procent, på vissa platser betydligt högre.
- Vi är alla besvikna på Schröder, säger en av de Leipzigbor jag talar med om den socialdemokratiske förbundskanslern.
Gerhard Schröders löften om fler jobb har slagit fel och kristdemokraterna ser chansen att vinna röster i öst inför valet till förbundsdagen den 22 september. Men inte heller deras kanslerkandidat, Edmund Stoiber, väcker någon entusiasm i det gamla DDR. I stället växer misstron mot politiken i stort.
Tyskland har flera av de kännetecken som lett till högerpopulismens framgångar i andra länder - partier som blivit alltmer lika varandra, en stark uppdelning mellan invandrare och infödda medborgare, långtidsarbetslöshet. Skandaler kring partiernas pengahantering förstärker ilskan mot de etablerade politikerna. Hittills har missnöjesrösterna i öst till stor del hamnat hos de forna kommunisterna, PDS. Många har protesterat genom att inte rösta i delstatsvalen.
Nu försöker liberalerna locka med populistiska krav om omfattande skattesänkningar och kristdemokraterna vill göra invandringen till en valfråga. Ännu finns dock inte någon motsvarighet till Le Pen i den tyska rikspolitiken. Nästa regering måste få ner arbetslösheten, annars öppnas fältet för mer hårdföra främlingsfientliga partier.
Utvägen för den tyska socialdemokratin är knappast att satsa ännu mer på det politiska mittfältet eller att bygga en stor koalition med kristdemokraterna efter valet. Snarare att återerövra sin trovärdighet som ett parti för jobb och rättvisa.
Då räcker det inte för Gerhard Schröder att ta in populäre Manfred Stolpe från Brandenburg i valkampanjen eller att låta expertgrupper föreslå en mer flexibel arbetsmarknad. Ett bättre motgift mot politikerföraktet är att satsa mer på den gemensamma sektorn, på bättre skolor, upprustade bostadsområden och modern infrastruktur.
Medan badkläderna torkar i Leipzigs varma kvällsluft lovar väderpresentatören i Mitteldeutscher Rundfunk samma väder i morgon, "i bägge delarna av förbundsrepubliken".
Väderleken är åtminstone gemensam i det Tyskland som fortfarande är delat.