Theresa May vill ha fördelar utan ansvar

Ingvar Persson

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

helskärm

Storbritannien ska lämna EU, och göra det ordentligt. Det slog den brittiska premiärministern Theresa May fast när hon inför journalister och diplomater i går lämnade besked om regeringens planer.

Utträdesansökan kommer att lämnas in under våren och den ska handla om ett fullt utträde. Det att behålla delar av medlemskapet eller det slags nära samarbete som EU har med till exempel Norge är inte aktuellt.

Mild stämma

Ett hårt utträde, trots att Theresa May i går med mild stämma talade om framtida samarbete och flexibla lösningar. Självkontroll och stel överläpp, det var så britterna byggde sitt imperium.

På något sätt kändes Mays lite nostalgiska önskan om att Storbritannien ska återta en global roll ganska naturlig i går.

Theresa May fick ta över ett splittrat land, ett splittrat parti och ett annat folkomröstningsresultat än hon egentligen önskat.

Det hade kunnat vara illa nog, men May ärvde dessutom ett politiskt läge utan tillstymmelsen till en plan för framtiden, eller ens en gemensam bild av vad väljarna alls har röstat om.

Äter kakan

Nu slår hon fast att Storbritannien inte tänker lämna unionen till hälften. Den brittiska regeringen vill inte vara en del av EU:s marknad, men ha tillgång till den. Det låter som att vilja äta kakan och ändå ha den kvar.

Dessutom tänker May ta nationell kontroll över immigrationen. För utträdesopinionen i Storbritannien tycks just det vara viktigare än något annat.

En uppgörelse ska godkännas av de 27 länder som stannar i unionen. De närmaste årens förhandlingar blir sannerligen ingen lek.

Till skillnad från Donald Trump vill den brittiska premiärministern i alla fall inte att utträdet ska skada unionen som sådan.

Fuskar inte

Det är möjligt att Theresa Mays hårda utträde verkligen var det en majoritet av de brittiska väljarna röstade för i midsommars. Hon kan inte anklagas för att försöka fuska bort valresultatet.

Men ett utträde ur unionen kommer naturligtvis inte att lösa några av de problem som ligger bakom det pyrande missnöjet i Storbritannien. Det kommer inte att överbrygga regionala och nationella skillnader. Det kommer inte att minska de ekonomiska klyftorna eller gapet mellan arbetskraftens kompetens och arbetsmarknadens behov. Och brexit kommer inte att höja lönerna eller öka levnadsstandarden.

I går hävdade Theresa May att folkomröstningens split nu ligger bakom Storbritannien och att landet åter står enat. Ärligt talat låter det som en mycket from förhoppning.