I ett civiliserat land kommer breven fram
Vi förväntar oss att posten ska komma fram. Även om det mesta som hamnar i brevlådan är räkningar måste vi kunna lita på att vi får våra brev.
Posten är infrastruktur som inte bara gör att människor kan hålla kontakten, utan som blivit en allt viktigare kugge
i handels- och betalningssystemen.
Postnord, det vi brukade kalla posten, delade förra året ut nästan två miljarder brev. Då kanske det verka som en struntsak att företaget samtidigt fick ta emot 68 000 klagomål på utdelningen av brev och paket.
Klagomålen ökade 55 procent
Men Post- och telestyrelsen tycker inte att det är en bagatell när brev försvinner eller hamnar hos någon annan än adressaten. Särskilt inte som kurvorna pekar åt fel håll. Kundernas klagomål har ökat med 55 procent på bara ett år.
Enligt Post- och telestyrelsen beror klagomålen på att posten faktiskt har blivit sämre. Kvaliteten i utdelningen har sjunkit, skrev myndigheten nyligen i en rapport.
Problemen är ingen tillfällighet, utan resultatet av ”förändringar” som Postnord genomfört under året. I klartext handlar det om att spara pengar när antalet brev sjunker.
Postgången har blivit sämre, eftersom det är färre som skickar brev. Och det är förstås i sin tur inget bra argument för att använda postens tjänster.
Den logiken leder rakt ner i avgrunden.
Fångar något viktig
För snart 20 år sedan spelade Kevin Costner ett slags brevbärare i apokalypsfilmen The Postman.
I korthet handlar det om hur Costner, mitt i ett samhälle som brutit samman, hittar en gammal postväska och en brevbäraruniform. Och om hur han får idén att breven måste delas ut.
Det blir början på ett slags återuppvaknande för civilisationen.
”The Postman” har knappast gått till filmhistorien men kanske fångar den trots allt något viktigt.
I ett civiliserat samhälle kommer breven fram.
Följ Aftonbladet Ledare på Facebook för att diskutera vidare och hitta andra spännande ledartexter.