Inte elevernas fel att skolan misslyckas
Sveket inleddes på 90-talet
Aldrig har den unga generationen mått så dåligt.
190 000 barn och ungdomar har psykiska problem.
Andelen barn i högstadiet som känner oro och ont i magen har fördubblats sedan 80-talet. Larmrapporterna avlöser varandra och även om socialminister Lena Hallengren är orolig hoppas hon på en ny vårdform för lättare psykisk ohälsa.
Oppositionen stämmer in, Ebba Busch Thor vill korta köerna till BUP medan Ulf Kristersson föreslår en förstärkning av elevhälsan.
Vuxensamhället bekräftar att det är barnen som har problem och då kanske det inte är så konstigt att de bara mår sämre. De ungas självbild förstärks då allting kretsar kring deras dåliga hälsa.
Ungdomarna har blivit problemet.
En del kan tycka att ungdomen är en jobbig tid. Själv minns jag mest olycklig kärlek och ett uselt mattebetyg.
Inte lätt att vara ung
Att passa in i gänget, att få vänner, att hitta en mening med resten av livet. Gudarna ska veta att det aldrig har varit lätt att vara ung.
Men det finns en avgörande skillnad.
När jag var ung infördes grundskolan. Över hela Sverige byggdes stadiga tegelskolor med idrottsplaner och gympahallar. Vi fick gratis skolmat och vaccinationsprogram. Vuxenvärlden satsade verkligen på den unga generationen.
Vi gick till plugget med grannbarnen och målet var klart. Tillsammans skulle vi klara skolan, skaffa jobb och stadig försörjning. Samhället gav oss utbildningen och förlitade sig på att vi sedan skulle göra vår del.
Skolan var till för oss. Vi var inte problemet, vi var möjligheten. Framtiden.
Sveket inleddes på 90-talet
Samhällets svek mot de unga inleddes på 90-talet då skolorna kommunaliserades. Sedan kom finanskrisen och friskolereformen. Krisande kommuner tvingades spara pengar på skolan som sedan konkurrensutsattes. Fräsiga friskolor tävlade med fattiga kommunala konkurrenter. Eleverna valde olika skolor och de gamla sammanhållna klasserna splittrades upp.
Skolvalet blev en ny klassmarkör.
För att kunna styra över alla nya skolor skapades kontrollsystem. Eleverna fick allt fler nationella prov medan lärarna fick ta tid från undervisningen för att rätta, rapportera och dokumentera. Skolstressen ökade och det är nu eleverna börjar må sämre.
Det är när vaktmästaren, skolsköterskan och psykologen försvinner som vi börjar klaga på barnen. De har mössan på inomhus. De bråkar, slåss, mobbar och stör.
Resultaten börjar sjunka
Det är när läraren får allt mindre tid med eleverna som skolresultaten börjar sjunka. Än i dag är det elevernas fel. I veckan krävde en borgerlig majoritet i utbildningsutskottet återinförda ordningsbetyg.
– Vi har stora ordningsproblem i svensk skola. Det är skolk, det är klotter och skadegörelse, det är ofta ett kränkande språkbruk och beteende, säger Liberalernas ledare Jan Björklund.
Han menar alltså att lärarna ska ta ytterligare tid från undervisningen för att rapportera hur dåligt eleverna sköter sig.
Hård kritik från OECD
Den senaste rapporten från OECD innehåller hård kritik mot den svenska skolan. Segregationen ökar, skillnaden i skolresultat ökar. Barnen växer upp i en alltmer ojämlik skola. Och det värsta är att det vuxna svenska samhället fortsätter att skylla på barnen.
De växer upp i en individualiserad värld där varje människa förväntas klara sig själv. Glöm fasta jobb och stadig försörjning. Dagens elever kommer att få tävla om varje otrygg anställning och den som valde bäst skola vinner.
Det är klart att ungarna blir stressade och får svårt att sova. Vi borde ge dem allt stöd vi kan. En sammanhållen och bra skola skapar ett tryggare samhälle. Den borgerliga majoriteten i utbildningsutskottet kan börja med att läsa OECD:s rekommendationer. Stärk statens kontroll över skolorna och stärk lärarnas ställning i skolan.
Erkänn åtminstone att det är skolan som inte fungerar och är det någon som ska ha skulden för det så är det i alla fall inte barnen.