Champagnehinkarna på Åhlens är ett hån
Medelklassen skålar medan ojämlikheten växer
Om du snabbt vill få syn på läget i samhällsekonomin så ska du besöka ditt närmaste varuhus.
Vad står på hyllorna? Vad tror företagen säljer? Exakt hur nödvändiga verkar varorna vara?
Hemavdelningen på Åhlens City i Stockholm kan viska om tillståndet i landet bättre än vad ekonomianalytiker kan skriva.
Nära rulltrappan på plan 3 står just nu livets kanske lyxigaste och därmed onödigaste inredningsdetalj: champagnehinkar. Du ser dem direkt när du rullat upp: stora metallskålar som rymmer flera liter is och fem-sex vinflaskor. De kostar 619 kronor. "Köp mig", gnistrar den.
Ingen bryr sig om champagnehinkar i en lågkonjunktur
Företag lägger hundratals timmar på att analysera människors köpmönster och genomsnittliga hushållsinkomster. Datan samlas hos inköpschefer som bestämmer vad som ska lagerhållas och marknadsföras. Det är ingen exakt vetenskap, men det är åtminstone kvalificerade gissningar om vad vi är beredda att betala för. Vi höjer ribban för vår levnadsstandard ju längre vi har en god ekonomi och pengar att spendera. Ingen bryr sig om champagnehinkar i en lågkonjunktur. Men nu står de där. Och de står dessutom på Åhlens som till skillnad från NK marknadsför sig till en högst medveten medelklass.
Champagnehinken skvallrar om att högkonjunkturen fortfarande är stark. Den säger att storstadens medelklass redan fyllt sina hem med allt som är nödvändigt. Barnens Mini Rodini-kläder ligger vikta i garderoben, hallens Mio-lampa har bytts ut till dansk design och då återstår bara... hinken. När hemmet ska visas upp räcker inte designklassikerna – varenda hall i Hägersten har ju ändå samma lampa – nu positionerar vi oss med festerna vi kan ge. Det är då champagnehinken, fyra flaskor ekologisk Prosecco och två flaskor André Clouet dukas fram. 619 kronor är nästan ett kap.
Så förföriskt viskar den stora metallskålen till den stockholmska medelklassen.
Politikerna borde också lyssna på champagnehinken, men inte på den ultimata middagsbjudningens lockrop. Lyssnar man mellan raderna kan man nämligen höra ett skrik:
NI BORDE HÖJA SKATTEN!
De ekonomiska klyftorna i Sverige har ökat snabbare än i några jämförbara länder. SCB menar att ojämlikheten aldrig varit större i modern tid. Främst är det de allra rikaste som springer i från – Sverige slog förra året rekord i antal miljardärer.
Samtidigt har en allt större del av vår gemensamma skattekaka gått till den redan rika medelklassen. Det är därför de kan köpa champagnehinkar. ROT-bidraget gör köksrenoveringarna billigare, RUT ser till att vi kan lägga tid på middagsbjudningar framför städningen.
Nu när värnskatten avskaffats har en storstadsbo med 70 000 i inkomst fått över 11 000 kronor mer att röra sig med per år. Omräknat i champagnehinkar blir det 18 stycken.
Nästan 190 000 barn – mer än ett helt Uppsala - lever i fattigdom i Sverige idag. Så med hur gott samvete kan man egentligen skåla?