Kinberg Batra har raserat Alliansen

Den allians som skapades i Högfors 30 augusti 2004 finns inte mer, partierna har ingen gemensam politik och de glider allt längre från varandra.

Moderaternas valvaka 15 september 2002 var det många som grät. Partiet fick drygt 15 procent och hade valrörelsen fortsatt en vecka till skulle nog Folkpartiet under "Lejonkungen" Lars Leijonborg gått om i opinionen.

Partiledaren Bo Lundgren blev offentligt sågad av Moderata ungdomsförbundets ordförande Tove Lifvendahl redan i SVT:s valvaka.

När partiet sörjt färdigt drog Moderaterna två brutala slutsatser.
De var tvungna att förnya sitt parti, sina företrädare och sin politik. Och de behövde samarbeta med övriga borgerliga partier i god tid innan valet.

Förskingrat arv

Så föddes idéerna bakom Nya Moderaterna och Alliansen, en banbrytande strategi som ritade om den inrikespolitiska kartan och gav Fredrik Reinfeldts nymoderater över 30 procent i valet 2010.

Sju år senare är liknande siffror otänkbara, Anna Kinberg Batra har förskingrat hela arvet.

I efterhand ser kanske skapandet av Nya Moderaterna enkelt ut, men inget gör så ont i politiken som omprövning. Alla partier har en intern guldålder som man nostalgiskt längtar tillbaka till och ju äldre en politisk hjärtefråga är desto svårare är den att ändra.

En framgångsrik politiker måste leda sitt parti – inte bara följa det.

Inåt och åt höger

I valet 2002 blickade Moderaternas partiledare Bo Lundgren inåt och åt höger. Han lyssnade på förtroendevalda och medlemmar som tyckte att det viktigaste var stora skattesänkningar.

Men partiernas interna universum är sällan särskilt representativt för de väljare som behöver vinnas i valen. Reinfeldt siktade i stället utåt och mot mitten och vann den största segern i partiets historia.

Och den läxan är nog allmängiltig. En framgångsrik politiker måste leda sitt parti – inte bara följa det.

Kan vinna tillfälligt

När Anna Kinberg Batra öppnade för samarbete med Sverigedemokraterna var det inte förankrat bland övriga allianspartier. Logiken var den samma som för Bo Lundgrens valstrategi 2002 - inåt och åt höger.

Det är inte omöjligt att Anna Kinberg Batra vinner tillfälligt i opinionen, men på lång sikt kan kostnaden bli väldigt hög. Regeringsduglighet växer inte på träd.

Tårarna glömda

Den allians som skapades i Högfors finns inte mer, partierna har ingen gemensam politik och de glider allt längre från varandra. Hur en alliansbudget eller gemensamma reformer skulle se ut är omöjligt att förutse. I migrationspolitiken, en av väljarnas viktigaste frågor, har Moderaterna och Centerpartiet motsatta åsikter.

Och sedan i torsdags har de inte längre någon gemensam uppfattning i regeringsfrågan.

Minnet av tårarna på valvakan 2002 har bleknat hos dagens aktiva moderater. Det var troligen första misstaget.