ÅSIKT

Så lurar staten dig på pengar

Vi betalar till trygghetssystemen – men får för lite tillbaka

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Foto: Andreas Bardell
Socialförsäkringarna har varit en dold kassako för Anders Borg och Magdalena Andersson

Har du råd att bli sjuk? Eller bli av med jobbet?

Tjänstemännens fackliga paraplyorganisation TCO – som i veckan haft kongress – presenterade i går en rapport som visar att svaret sannolikt är nej.

TCO har räknat på vad effekterna för en fiktiv medelklassfamilj – där föräldrarna tjänar 35 000 respektive 25 000 i månaden – blir om de drabbas av sjukdom eller arbetslöshet.

Om den som tjänar bäst blir arbetslös försvinner drygt 12 000 kronor i månaden i disponibel inkomst. I sjukdomsfallet tappar familjen 10 000 kronor.

En princip som många fortfarande tror gäller är att man får 80 procent av sin lön om man blir av med jobbet eller blir sjuk.

Så är det nu inte.

Sjukförsäkringarna och a-kassan är knutna till det så kallade prisbasbeloppet och då krävs ett aktivt beslut för att höja taket, och på så sätt låta ersättningarna följa med de generella löneökningarna. Och några sådana beslut tas inte särskilt ofta.

Taket för ersättningen i arbetslöshetsförsäkringen är cirka 20 000 kronor i månaden. Det slår man i om man tjänar 25 000 kronor eller mer. Taket för sjukpenningen är cirka 23 700 kronor i månaden, och slås i vid en månadslön på cirka 31 000.

Att låta bli att höja taken i trygghetsförsäkringarna har skapat en efterfrågan på privata försäkringar, inte minst bland svenskar med TCO-yrken. Samtidigt har svenska folket i åratal betalat för bättre sjukpenning, bättre pensioner och bättre a-kassa utan att faktiskt få det.

Enligt lagen ska arbetsgivare genom sociala avgifter i arbetsgivaravgiften finansiera trygghetsförsäkringar, som sjukförsäkringen och arbetslöshetsförsäkringen. Det är en del av vår lön men den betalas till kollektiva försäkringar i stället för direkt till oss. Men när politikerna sänkt de sociala avgifterna så har man i stället höjt löneavgiftsdelen i arbetsgivaravgiften. Det är en smygskatt som gör att arbetsgivaravgiften ligger på samma nivå, år efter år.

Löneavgifterna inte kopplad till någon särskild försäkring och gör att pengar kan gå direkt till statskassan i stället för till socialförsäkringssystemet. Under regeringen Reinfeldt gjorde inbetalningarna till socialförsäkringarna så att statens kassakista förstärktes med 300 miljarder kronor. Samtidigt försämrades trygghetssystemen och överskotten användes för att finansiera Anders Borgs stora skattesänkningar.

Även sedan regeringsskiftet 2014 har det fortsatt och Magdalena Andersson har också gnuggat händerna åt de intäkter socialförsäkringarna levererat. Folksams välfärdsanalytiker Håkan Svärdman har i en uträkning för ETC visat att överskottet under åren 2015-2017 landade på 79 miljarder kronor.

– Det har blivit ett sätt att dolt beskatta åtaganden som annars finansierats genom nedskärningar eller höjd skatt, har Svärdman sagt.

Vi har alltså finansierat våra skattesänkningar genom urholkade trygghetssystem.

Känn dig blåst, Svensson.

avDaniel Swedin