Ingen ska behöva stå ut med att stympas
Könsstympning – fler drabbade söker hjälp
Kvinnor som utsatts för könsstympning söker i större omfattning hjälp för komplikationer som det medför, rapporterar Sveriges Radio Ekot. Amelmottagningen i Stockholm har noterat en ökning på 40 procent på tre år.
– Ungefär hälften kommer på eget initiativ, vilket är fantastiskt och hälften kommer från remisser från mödravården, säger Bita Eshraghi, specialistläkare på mottagningen, till SR.
Det är positivt, av tre anledningar. Dels för att informationen om att det finns specialisthjälp att få har nått ut, och för att fler kvinnor utsatta för könsstympning vågar söka hjälp. Men också för att det lidande som den grymma sedvänjan innebär inte ses som något självklart, något naturligt, något som man måste bita ihop och stå ut med.
40 000 i Sverige
I Sverige bor cirka 40 000 flickor och kvinnor som utsatts för könsstympning, varav 7 000 barn, enligt Socialstyrelsens senaste siffror. När fler söker läkarhjälp ökar också kunskapen. Att skada och stympa underliv har inget skriftligt stöd i någon religion. Det är ett sätt att kontrollera och begränsa flickors och kvinnors sexualitet.
Den som utsatts för könsstympning har inget att skämmas för. Många av de viktigaste talespersonerna mot traditionen har just själva drabbats, och deras vittnesmål gör skillnad.
Minskat i Afrika
Kampen mot könsstympning pågår ständigt. I Afrika har den brutala traditionen minskat drastiskt, enligt en färsk studie publicerad i British Medical Journal Global Health. Det viktigaste vapnet i kampen mot könsstympning är information, och förebilder.
– Om man upptäcker att flickor kan gifta sig, utbilda sig och få ett bra liv även om de inte är könsstympade, det är då förändringar sker, säger Birgitta Essén, professor i internationell kvinno- och mödrahälsovård, om utvecklingen i Afrika, till Svt Nyheter.
I juni i fjol presenterade regeringen en handlingsplan mot könsstympning. Det är utmärkt, och det är ett arbete som måste fortsätta när Sverige äntligen får ett styre. Att befria kvinnor och flickor från en förtryckande tradition måste vara högprioriterat.