Thatcher fattade mer än dagens högertroll

80-talets politiker räddade oss från hudcancer

Den konservativa brittiska premiärministern Margaret Thatcher var värd för ett uppföljningsmöte till Montrealkonferensen i London 1990.

Jordens ozonskikt är sakta på bättringsvägen. Det är slutsatsen i en rapport från FN:s väderorgan WMO som släpptes häromdagen. Ozonskiktet väntas ha återhämtat sig inom ett par årtionden, med en fördröjning över Antarktis.

För de flesta flimrade nyheten snabbt förbi i flödet. Inte minst för många som inte har egna minnen av när ozonhålet upplevdes som ett existentiellt hot.

Yuppienallar och Dirty Dancing

Annat var det på 1980-talet. Årtiondet som inte bara handlade om yuppienallar, perestrojka, statsministermord och Patrick Swayze och Jennifer Grays romans i Dirty Dancing.

Ozonskiktet i stratosfären, på 10–50 kilometers höjd, filtrerar bort solens skadliga UV-strålning. Det tunnades ut av utsläpp av freoner, bland annat från de hårsprayer som krävdes för att hålla årtiondets stora frisyrer på plats. Freonerna fanns också i kylskåp, frysar och värmepumpar.

Den mänskliga påverkan på ozonskiktet upptäcktes på 70-talet. 1985 uppmärksammandes ett hål i ozonskiktet över Antarktis. Om det spreds skulle såväl människor som andra arter dö av hudcancer och andra förändringar i arvsmassan.

Många av Sveriges gamla kylskåp tömdes på freon i Lövsta utanför Stockholm. Bilden är från 2004.

Mest framgångsrika avtalet

Freontillverkarna försökte sprida tvivel om forskningsresultaten. Men de lyckades inte. Till och med Margaret Thatcher insåg att marknaden inte skulle lösa problemet på egen hand.

Världens ledare möttes i Montreal 1987 och enades om att förbjuda freoner och andra substanser som skadar ozonskiktet. FN:s tidigare generalsekreterare Kofi Annan har kallat det för ”det kanske mest framgångsrika internationella avtalet hittills”.

I motsats till den skräckpropaganda som spreds då, har vi kunnat fortsätta kyla vår mat och värma våra hem. När de miljöfarliga teknikerna förbjöds, togs nya fram.

Inte enda exemplet

Ozonhålets läkning är det senaste, men inte första exemplet på politisk beslutsamhet som löst miljöproblem.

Efter att ”The Great Smog” dödat tusentals londonbor i december 1952 fattade den konservativa regeringen beslut som gjorde stadsluften renare. Vårarna är inte längre lika tysta som på 1960-talet, sedan användningen av kemikalier som DDT reglerats. Våra skogar och sjöar plågas inte längre av försurande svavelutsläpp.

Det är lätt att misströsta över klimatförnekande högertroll och världsledarnas oförmåga att göra vad som krävs för att stoppa den globala uppvärmningen och massutdöendet av arter. Men vi har klarat det förr.