Kortkaoset på ICA blev ännu en varningsklocka
Vi står och faller med sköra IT-system
Det har varit kaos i kassorna på ICA-butiker över hela landet. Kundernas kort har inte fungerat. Tydligen berodde det på skottdagen. Matjättens betalningssystem var inte anpassat efter den extra dagen vart fjärde år.
– Det borde inte hända egentligen. Det borde man ha tänkt på, säger ICA-handlaren Håkan Thiberg i Karlskrona till Sveriges Radio.
Vi kan bara hålla med. Det borde man ha tänkt på. Att februari är en dag längre vart fjärde år är ingen nyhet.
Dyrbara klantigheter
Kortkaoset på ICA tycks kunna skrivas på kontot för dyrbara klantigheter. Företagets IT-utvecklare borde skämmas. Dessvärre är det långt ifrån det enda IT haveriet vi sett på senare tid.
Det är bara några dagar sedan den ryska hackergruppen Akira hotade med att lägga ut sekretessbelagda dokument som man stulit från Bjuvs kommun i Skåne. Samma hackergrupp genomförde också det stora angreppet mot IT-företaget Tietoevry i januari.
System kollapsade
Då drabbades företag, myndigheter och kommuner. I Vellinge kollapsade kommunens systemen för löner, sophantering och journaler i äldreomsorgen. Från Kalmar rapporteras att personuppgifter för 7 000 kommunanställda kan vara på vift.
Sjukhuset Sofiahemmet i Stockholm har utsatts för hackerattacker, precis som Svenska Kyrkan. Där tog det två månader att få igång webbplatsen med formulär, kalendrar och annat.
Av uppenbara skäl har det talats mycket om beredskap de senaste åren. Vi ska ha kontanter hemma, MSB uppdaterar sina broschyrer och butikerna uppmanar oss att köpa konserver, vattendunkar och vevradioapparater. Robust är ett ord som används flitigt.
Allt annat än robust
Samtidigt är hela samhället uppbyggt på datasystem som tycks allt annat än robusta. Betalningskaoset på ICA verkar ha berott på ett enkelt mänskligt misstag. Problemen med hemliga uppgifter på vift kan vara resultatet av vanlig kriminell girighet. Men det är ingen tanke som minskar oron.
Vill till exempel en stat skada det svenska samhället skulle våra sårbara IT-system vara den mest uppenbara punkten att angripa.
Frågan är, kan vi vara beroende av system som är så här sköra? Kan landets största livsmedelskedja hamna i kaos när någon glömmer skottdagen? Kan uppgifter från kommuner och myndigheter få dyka upp på Darknet? Och kan bokning av dop och begravningar bromsas upp när en webbplats har hackats?
Svaret är förstås nej. Företag och myndigheter måste ha mycket bättre säkerhet. Annars spelar det ingen roll hur många vattendunkar eller konservburkar vi lagrar hemma.