Flyktingarnas behov av skydd finns kvar
På Migrationsverket förbereder sig tjänstemännen just nu för en ny våg av ansökningar. Det kunde Sveriges Radio berätta i helgen. Den här gången handlar det om människor som redan fått skydd i Sverige, men som måste få sina tillfälliga tillstånd förlängda.
Precis innan midsommar förra året beslutade riksdagen att ersätta de permanenta uppehållstillstånden med tillfälliga, tre år för den som har asylskäl och tretton månader för det som kallas alternativa skyddsbehov.
Drygt 13 000 människor måste lämna in nya ansökningar till ett hårt pressat Migrationsverk. Resultatet lär bli byråkrati, massor av oro och ännu ett hinder för långsiktig integration.
En formalitet
I de flesta av fallen handlar det antagligen om en formalitet. Skyddsskälen som fanns för ett år sedan finns i allmänhet kvar, och det är faktiskt ingen överraskning. De tillfälliga uppehållstillstånden inrättades inte därför att hoten mot människors liv och säkerhet skulle vara tillfälliga eller för att den nya ordningen skulle underlätta integrationen.
Riksdagen beslutade om tillfälliga uppehållstillstånd som en signal om att Sverige inte längre ville ta emot människor på flykt. Någon skulle kanske säga att det lyckats.
Ingen flyktingvåg
Till och med juni har Migrationsverket tagit emot 11 423 asylansökningar i år. Bara under oktober 2015 sökte nästan 40 000 människor asyl. Det finns inte längre någon flyktingvåg. Om det sedan beror på skärpta regler, passkontroller på Öresundstågen, stängda gränser i Europa eller på EU:s uppgörelse med president Erdogan kan förstås diskuteras.
Det som inte behöver diskuteras är att alla de fasor som fick människor att fly - från Syrien, Irak och Afghanistan - finns kvar. Ett riksdagsbeslut gör inte behovet av skydd undan våld och förföljelse tillfälligt.