Tål den spanska högern lagen?
Vid Atocha-stationen i Madrid växer sedan snart två år tillbaka 191 cypresser och olivträd. De påminner oss om antalet döda vid den ohyggliga terrorattacken den 11 mars 2004. I går, i väntan på domarna mot terroristerna, sände spansk tv gång på gång filmer från attentatet och intervjuer med de överlevande: ”Mitt liv är för alltid förstört”, sa Jesus Rámirez, en av den blodiga attackens 1?841 skadade.
Sju av attentatsmännen sprängde sig själva i luften några veckor efter morden. I går prövades skulden hos de tjugoåtta övriga ansvariga.
Rättegången, som pågått i över fyra månader, har varit fri från intermezzon. Sakligt och imponerande lidelsefritt har åklagare och försvarare prövat argument och förhört de misstänkta. Tjugosju män och en kvinna. De flesta från Marocko. De straff som enligt åklagarna kunde mätas skrevs till över 300?000 år.
Maximistraffet i det demokratiska Spanien är 40 år. Så länge kommer sannolikt Jamal Zougan, José Emilio Trashorras och Othman el Gnaoui att spärras in. Rabei Osman, kallad ”egyptiern”, frikändes tillsammans med sex andra av en enig rätt. Han har annars länge beskrivits som förbindelselänken mellan internationella och spanska islamistiska terrorister.
Den minutiösa, pedantiskt noggranna, rättsprocessen i Madrid står som ett hedervärt exempel jämfört med USA:s skenrättegångar och deportationer av misstänkta eller utpekade terrorister. Med den långa rättsprocessen visar Spanien att det går att bekämpa terrorism med hjälp av lagar och via domstolar.
Den spanska socialistregeringen har i motsats till Bush-administrationen försvarat rättssäkerhet, hållit tillbaka terroristlagar som kränker mänskliga fri– och rättigheter eller främjar islamofobi. Zapateros regering har till och med välkomnat och gett amnesti åt hundratusentals flyktingar.
Den eftertänksamma rättegången kontrasterar dessvärre till den partipolitiska världen.
Attentatet förvandlades omedelbart till politiskt vapen för det då regerande högerpartiet, Partido Popular. Premiärminister Aznar var bland dem som ville driva medierna att lägga ansvaret på ETA, den baskiska terrorrörelsen. Det politiska bedrägeriet avslöjades och en majoritet röstade bort högern vid parlamentsvalen, tre dagar efter terrorattacken. Gårdagens dom meddelar att det inte fanns några bevis på inblandning från ETA. Inte heller från al-Qaida, som huvudsakligen beskrevs som inspiratör för den lokala islamistiska cell som utförde den blodiga tågsprängningen.
Den rättsliga processen skulle ha kunnat leda till politisk försoning i det land där tolkningen av den äldre historien (inbördeskriget) och av den nya (den 11 mars 2004) tydligare än någon annanstans i Europa ställer höger mot vänster. Så blir det inte. Högerledaren Mariano Rajoy underkänner nämligen i praktiken domstolsutslaget. För honom är det viktigare att förbereda parlamentsvalen nästa år.