"Vi vill ha däcken kvar!"

Uppdaterad 2011-03-08 | Publicerad 2002-03-05

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Det muttrades en del bland de nyväckta passagerarna när bussarna nådde Continentals huvudkontor mitt i Hannover. Koncernen har stulit namnet på det de tillverkar, men också namnet på den bygd man lever i. Om Gislavedsfabriken läggs ner kommer det att bli svårt att sälja däck från Continental i Småland.

När omkring 120 däcksarbetare från Småland och 180 från Traiskirchen i Österrike demonstrerade mot den egna koncernledningen tog de ett nytt steg i det fackliga arbetet. Från den provisoriska talarstolen, en gaffeltruck där talarna hissades upp i en liten korg, pratades det mycket om solidaritet över gränserna.

– Europa består inte bara av euro, utan av hundratals miljoner människor som måste kunna försörja sig, deklarerade till exempel Europafackets ordförande Fritz Verzetnitz.

Solidaritet, lätt att säga. Men i verkligheten? Visst fanns det en vaksamhet i luften utanför huvudkontorets entré. Här stod man nu, van att tala för den egna fabriken och det egna kunnandet, omgiven av fackliga kamrater som på samma sätt talat för sin fabrik.

IGBCE, det lokala facket vid anläggningen i Hannover, deltog också i demonstrationen. I svarta kepsar med Continentals märke i gult, just det märke som de senaste månaderna symboliserat ledningens arrogans.

Arbetarna från Traiskirchen i Österrike genomförde en begravningsprocession för däckstillverkningen. Först i tåget fanns ett kors med Continentals namn.

Ändå demonstrerade man nu, klädd i den egna fabrikens märke, för att markera en gemensam vilja. Det fungerade. Kraven på ett arbetsliv som både ser till lönsamhet och människors möjligheter att försörja sig går över gränserna.

När delegationen från de fackliga organisationerna fick träffa styrelsen var rollerna återställda. Då handlade det inte om att framhålla den egna fabriken framför de andra, utan om att ställa de anställdas krav mot ledningens.

Continentals vd, Manfred Wennemer, förklarade att företaget tänkte följa lagar och regler.

– Stämningen på mötet? Vi satt på ena sidan bordet och de på den andra. Hur mycket stämning kan det bli, frågade den svenska däcksklubbens ordförande Kaarle Heino efter mötet.

Demonstrationen handlade inte bara om jobb och försörjning, den handlade om stolthet.

– Vi har alltid fått höra hur dåliga vi är, sa Stig Jörgensen till mig när vi mitt i natten åkte buss genom Danmark. Alla möten handlar alltid om det, och nu verkar det som om företaget velat lägga ner hela tiden.

Enrique Garcia, som hade lagt beslag på sätet bakom fyllde i:

– De år jag jobbat på Continental har vi alltid haft samma möte just innan semestrarna. ”Vi måste producera mer. Vila er ordentligt i sommar så vi kan ta igen i höst”, har de sagt. Varje år.

Kanske var det Heino som bäst av alla sammanfattade stämningen bland demonstranterna.

– Vi vill ha däcken kvar, ropade han från gaffeltrucken. Arbetarna från Österrike behövde knappt vänta på översättningen för att stämma in.

I morgon startar de centrala förhandlingarna i Gislaved.

Ingvar Persson

Ledare

Prenumerera på Ledarredaktionens nyhetsbrev

Få Sveriges bästa opinionsjournalistik med hjärtat till vänster direkt i din mailbox.

Följ ämnen i artikeln