Acceptera aldrig terrorns logik
Egentligen kan inte avgrunden mellan ett rättssamhälle och terrorns barbari beskrivas tydligare. På eftermiddagen fredagen den sjunde april förra året stal Rakhmat Akilov en lastbil på Adolf Fredriks kyrkogata. Han körde bilen mot Stockholms kanske mest befolkade plats, Drottninggatan, där han rusade fordonet rakt mot de promenerande människorna.
Akilov kände inte lastbilschauffören. Han kände inte människorna på Drottninggatan. Han visste inte vad offren hette, eller vad de värdesatte i livet. För honom handlade det om att utöva blint våld mot okända offer i ett förvirrat försök att tvinga på oss alla hans bild av världen.
Just sådan är terrorns logik.
Motsatsen till terror
Den rättegång som nu avslutats är i alla stycken motsatsen till dådet på Drottninggatan. Sedan den 13 februari har domstolen i detalj gått igenom allt som hände. Akilov har varit åtalad för fem mord och 149 mordförsök. Offren har fått sina individuella fall prövade, vittnen har hörts och bevis värderats.
Akilov har fått sina gärningar prövade, och han har fått dem prövade i en rättegång som ingen ifrågasätter. Domen, livstids fängelse för terrorbrott, kommer säkert att överklagas men framstår helt rimlig.
Sådan är rättssamhällets logik.
Diskussionen fortsätter
Diskussionen om hur vi ska undvika nya terrordåd kommer att fortsätta, medan de som skadades försöker hitta en väg tillbaka och Rakhmat Akilov tillbringar sin tid inlåst och bortglömd. Vi kommer att prata om beredskap, polisresurser och övervakning. Det kommer att placeras ut nya trafikhinder och kontrollen av extrema miljöer kommer att skärpas.
Allt det där är nödvändigt, men bara om vi inte förlorar greppet om de värden terroristerna angriper. De värden som sammanfattas av rättsstatens principer och individens integritet och rätt.
Dagens dom är ännu ett bevis för att vår samhällsordning kan besegra barbariet.