Så har Annie Lööf förändrat Sverige

Utan höger-vänsterkonflikt kan C bli ett vänsterparti

Uppdaterad 2019-07-04 | Publicerad 2019-05-31

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Annie Lööf är inte vänster, men allt fler av hennes väljare är det

18 procent av de svenskar som röstade på Centerpartiet i förra veckans EU-val beskriver sig som varande vänster. Sedan valet till Europaparlamentet 2014 är det en ökning med tio procentenheter.

Detta enligt SVT:s stora vallokalsundersökning.

Som på 80-talet

Vänta nu. Centerpartiet – ett parti som vill chocksänka varenda skatt de kan komma på, strypa bidragen till kommuner och göra arbetsmarknaden mer otrygg – har alltså en växande grupp väljare som är vänster?

Det finns personer som tycker att de är vänster men ändå röstar på ett parti vars politiska krav liknats vid de reformer Internationella Valutafonden tvingade på latinamerikanska krisekonomier på 1980-talet.

Vad är det som händer egentligen?

Inom politiken och forskningen brukar man säga att den fördelningspolitiska konflikten mellan vänster och höger fått sällskap av en ny dimension där socio-kulturella frågor står i konflikt med varandra. Det handlar om hur man ser man på jämställdhet, religionsfrihet, samkönade äktenskap, mångkultur, invandring och polisens maktmedel.

Radikalt i alla frågor

Dimensionen kallas GAL-TAN. ”GAL” står för grön, alternativ, liberal, ”TAN” för traditionell, auktoritär, nationalistisk. I Sverige väcktes intresset för den här konflikten på allvar i höjd med flyktingkrisen 2015. Då insåg man att synen på invandringen inte omedelbart var en fråga som gick att sortera in i höger och vänster, men vi har ändå kommit överens om våra två yngsta riksdagspartier är tydliga företrädare för motsatserna. Miljöpartiet är GAL och Sverigedemokraterna är TAN.

Samtidigt har andra partier – inte minst Centerpartiet – omprofilerat sig. Enligt forskargruppen Ches är partiet numera ett av de som ligger längst från mitten, både på den traditionella höger-vänsterskalan och längs GAL-TAN. Partiet är så att säga radikalt frihetligt i värderingsfrågor och radikalt marknadsliberalt i ekonomiska frågor.

Det är nu inte första gången höger-vänster utmanas. Kärnkraftsfrågan men också EU- och EMU-medlemskapen var konflikter som bröt rakt igenom höger och vänster. Men de frågorna har i stort absorberats av höger-vänster-konflikten: att vara för kärnkraft är höger, att vara emot är vänster.

Och kanske är det här man bör bli orolig. Med ett regeringssamarbete i den förmenta mitten där C och L får så mycket utrymme riskerar spänningsförhållandet mellan socialdemokratins välfärdsvurm och borgerlighetens skattesänkarfundamentalism att kortslutas. De traditionella politiska motsättningarna begravs i ett januariavtal men höger och vänster får leva vidare som centrala begrepp trots att innehållet blivit något annat.

Inte missuppfattat

De vänstermänniskor som flockas hos Centerpartiet har alltså inte missuppfattat partiets syn på arbetsrätten. De har i stället uppfattat att partiet har en mycket generös inställning till flyktingmottagande. Och det är på väg att bli det som definierar vänsteråsikter.

I en artikel i tidskriften Liberal debatt för tio år sedan beskrev centerledaren Annie Lööf sitt politiska projekt så här:

”Värderingsskiftet handlar inte bara om politiska reformer, avreglering eller en tro på marknadslösningar. Att gå från sossefiering till liberalisering är en lång resa som innebär att man måste utmana invanda tankemönster – i människors vardag, och långt in i politiskt borgerliga kretsar”.

Man får säga att hon har lyckats.

Ledare

Prenumerera på Ledarredaktionens nyhetsbrev

Få Sveriges bästa opinionsjournalistik med hjärtat till vänster direkt i din mailbox.