Kom inte med dieseldunk när planeten brinner
Plötsligt händer det – Annie Lööf är beredd att öppna den statliga plånboken. Extremvädret har försatt svenska bönder i en så svår kris att inte ens den innersta Stureplanscentern skulle kunna vända partiets gamla väljarbas ryggen längre.
Torkan gör att skördarna uteblir, vilket i sin tur leder till foderbrist. Det kan tvinga många till att nödslakta sin boskap med stora ekonomiska förluster som följd.
Regeringen har i veckan lovat 1,2 miljarder i stöd till lantbruket. I går svarade Centerpartiet med ett löfte om 5,3 miljarder i ett brett långsiktigt paket.
Det är ambitiöst. Frågan är om EU:s statsstödsregelverk tillåter det? Och framförallt, hur ska det gå ihop med de stora skattesänkningar som Lööf lovat framöver? Är det i välfärden man ska hitta pengarna? Är det poliserna, barnmorskorna eller förskolelärarna som ska bli färre?
Eller skulle det kunna vara så att Lööf förstått att ett starkt samhälle – som kan stå emot extremväder utan att samtidigt nedmontera andra samhällsfunktioner – inte klarar fler stora skattesänkningar?
Värmen stoppar operationer
Det är inte bara bönderna som kämpar i sommar.
På Sollefteå sjukhus togs i går beslutet att ställa in samtliga operationer den här veckan. Värmen höjer luftfuktigheten så mycket att läkarna inte kan garantera sterila operationssalar. Omkring 20 personer kommer behöva vänta på sin behandling.
Många av de stora bränder som härjat i veckor är nu under kontroll, men skog och mark är fortfarande fnöskestorr. En snabb tåginbromsning eller felplacerad engångsgrill kan sätta eld på stora områden igen. Räddningstjänsten sliter med bemanning.
Värmeböljan i juli har visat att Sverige nu måste göra sig redo för klimatförändringarnas effekter. En preliminär studie som Meteorologiska världsorganisationen (WMO) genomfört pekar mot att vi i Europa kan vänta oss den här sortens extremväder vart fjärde år.
Alliansen har inget gemensamt besked
Ska Sverige vara förberett krävs en offentlig kraftsamling. Istället ser vi en borgerlig allians som går till val på spridda skattesänkningar för över 100 miljarder.
De har inte heller lyckats ge ett samlat besked till Sveriges bönder. Den gemensamma nämnaren verkar vara att de alla vill sänka skatten på dieseln till traktorerna. Det skulle göra lantbruket beroende av lägre kostnader för ett drivmedel som på lång sikt måste fasas ut för att inte skapa fler torkor.
Tänk om sommarens insikter om klimathotets allvar skulle kunna bli den väckarklocka som fick högern att inse att det inte går att skattesänka sig till en hållbar samhällsstruktur.