Boije dog på jobbet – anhöriga får inga svar
Bara var fjärde dödsolycka leder till åtal
I helgen berättade Aftonbladet om byggnadsarbetaren Boije Forsén som klämdes till döds på sin arbetsplats i Linköping den 24 februari 2022. Han blev 62 år gammal och hade arbetat på byggen i hela sitt yrkesliv.
Nu har åklagaren bestämt att ingen kommer att ställas till svars.
– Jag är otroligt ledsen över att Boije inte får återupprättelse, säger hans änka Lotta Forsén.
Boije Forsén dog när betongtrappan han skulle montera rasade. Läkarna kunde inte rädda hans liv. Skadorna hade blivit för svåra.
I efterhand har både facket, Byggnads, och Arbetsmiljöverket konstaterat att det fanns brister på bygget. Någon riskbedömning av arbetet med trapporna hade inte gjorts. Och den monteringsinstruktion som följde med trappan nådde aldrig de som gjorde jobbet.
Dessutom hade monteringen redan tidigare skapat problem. Ändå hade inget gjorts för att öka säkerheten.
Dessvärre är inget av det där unikt. Boije Forsén arbetade åt det stora byggföretaget NCC som har resurser att undvika risker. Efter ett helt liv i byggbranschen hade han erfarenhet. Det hjälpte inte.
Många som arbetar på svenska byggen borde egentligen vara ännu mer utsatta. Byggarbetsplatser är ett myller av entreprenörer och underentreprenörer i långa kedjor som dessutom nästan alltid omfattar utländska företag och arbetskraft från andra länder.
På sista raden blir det arbetarna som får ta konsekvenserna. Till och med april i år har 18 personer dödats på sina arbetsplatser. Det är fler än vid samma tidpunkt förra året, som blev svart på arbetsmiljöområdet.
Ändå ställs alltså ingen till svars. Åklagaren skriver till och med att Boije Forséns erfarenhet innebär att hans ansvar blir större. Och att företagets ansvar på något sätt blir mindre.
Att åtala cheferna på bygget, eller företaget, ändrar inte det som hänt. Antagligen skulle det inte heller lindra de anhörigas sorg speciellt mycket. Men det skulle kanske betyda upprättelse, som Boije Forséns änka uttrycker det.
Framför allt skulle ansvarsutkrävande efter olyckor som den i Linköping betyda att arbetsgivare tvingas ta säkerhetsarbetet på allvar. Att man blir tvungen att genomföra de riskbedömningar lagen kräver och kanske bli mer nogräknad när jobb läggs ut på entreprenad.
Trots det leder bara var fjärde dödsolycka på arbetsplatser till rättegång. Och antalet fällande domar är ännu färre. Polis och åklagare misslyckas ofta med att bevisa vem som haft ansvaret, eller att den farliga arbetsmiljön verkligen orsakat olyckan.
Precis som efter olyckan den 24 februari 2022 slutar det ofta med att ingen behöver ta ansvar. Och precis som i Linköping finns sörjande arbetskamrater och anhöriga kvar utan svar.