Överklassen väljer kommunala skolor
I Djursholm bor några av Sveriges mest förmögna personer. Enligt valsedeln röstar de blått och bör inte ha några ideologiska problem med vinstdriven välfärd. Men av någon anledning är en av deras större vårdcentraler just landstingsdriven och patienterna upplever att den vårdcentralen är bäst på både bemötande och delaktighet jämfört med andra i området. Det finns alternativ, men de är mindre aktiebolag och inga riskkapitalister.
Sedan har vi förstås deras eftertraktade gymnasieskolor – kommunala Danderyds gymnasium och stiftelsedrivna Viktor Rydbergs Gymnasium. Det finns inte ens ett ICA i Djursholm längre, butiken blev utkonkurrerad av Konsum, eller Coop som det heter nu för tiden. Det är fortfarande Kooperativa förbundet som står för driften.
Känner sig själva
Även om Djursholm med sin exklusiva omgivning lockar till sig riskkapitalister så verkar de inte lockas av den egna verksamheten när de själva väljer vård, skola och omsorg. Kanske känner de sig själva lite för väl för att riskera barnens utbildning eller föräldrarnas vård. Kanske har de friskolan Thoréns i Stockholm färsk i minnet, den som fick stänga ner på grund av stora brister och 300 elever plötsligt stod utan skola. Eller om de tänker på vårdjätten Attendo som lämnade en 83-årig man nedkletad med avföring så länge att den torkade fast vid kroppen. Senare avled mannen.
Slog lönerekord
Apropå Attendo så är den tidigare vd:n Henrik Borelius en av Djursholms mer kända invånare. Bolaget slår rekord i löneutdelning till cheferna. Själv tog han ut 6,3 miljoner i årslön. Han kanske tycker att han förtjänar det, även om de anhöriga till den avlidne 83-åringen sannolikt inte skulle hålla med. Eller alla anställda som blivit hotade om att bli svartlistade om de går ut i media och talar om vanvården. Borelius var även Reinfeldt-regeringens rådgivare i välfärdsfrågor. Men skulle han själv sätta sina barn i Thoréns händer, eller sina anhöriga i Attendos vård? Det är något han och hans grannar i varje fall inte behöver överväga.
Glappet har ökat
Sedan riskkapitalisterna släpptes lös i den svenska välfärden har det hänt mycket. De patienter som är friska och rika har visserligen fått det bättre, men de sjuka och fattiga har fått sämre tillgång till vården. Och när Sverige blev ensamt i världen om att tillåta vinstdrivna aktiebolag i skolan har skolsegregationen ökat. Glappet mellan de som har tillgång till en god vård och utbildning, och de som inte har det, har blivit större.
Men i Djursholm fortsätter man att gå i de kommunala skolorna, man besöker den offentliga vården och betalar maten på Coop. Att tjäna pengar på den svenska välfärden och våra skattepengar kan de nämligen göra på helt annat håll.