Ett mer socialt Europa – prat eller verklighet?
Man kan inte klaga på ambitionerna. EU-kommissionen vill beskriva ”den sociala verkligheten i Europa”. Barnfattigdom, otrygga jobb, längre livslängd och ett dussintal andra faktorer som påverkar våra samhällen. Allt sammanfattat på 55 sidor, som underlag för ett rådslag där alla som vill får yttra sig.
En av huvudförfattarna, Roger Liddle, gör en utmärkt presentation på EU-kommissionens Stockholmskontor. Han säger att papporna måste få chansen att ta mer ansvar för sina barn, att Europa behöver mer invandring, att klyftorna i skolorna blir större när valfriheten ökar. Men vad ska hela övningen leda till? Det ligger redan flera förslag om bättre sociala villkor i ministerrådet, där ett antal medlemsländer säger nej.
EU-kommissionens ordförande José Manuel Barroso verkar inte särskilt pigg på att lägga fram fler direktiv. Analysen om den sociala verkligheten kan vara ett sätt att visa framfötterna utan att binda sig.
Margot Wallström har en annan uppfattning om rådslaget: ”Jag har svårt att se att det skulle utmynna i nada”, säger hon på en pressträff.
Kommissionens vice ordförande har ändå svårt att precisera på vilka områden det är dags för nya initiativ. Hon talar om hur den nya grundlagen förstärker de sociala rättigheterna, om att ”att synliggöra den sociala verkligheten” och lyfta fram de regler som redan finns på ett bättre sätt. Men nya lagar? Medlemsländerna, inklusive Sverige, är inte så pigga på det, säger Wallström.
Det blir mer spännande när hon reagerar på de många kloka inlägg som eldsjälar gjort under seminariet.
Helene Sigfridsson på Sveriges makalösa föräldrar har rest sig och varnat för klyftorna på bostadsmarknaden: ”Många ensamföräldrar bor numera i köket eller vardagsrummet så att barnen kan bo i det sovrum som finns”.
Hon tycker att de allmännyttiga bostadsföretagen är viktiga. Margot Wallström lovar på pressträffen att kommissionen kan ta sociala hänsyn när man prövar klagomålen mot den svenska allmännyttan. Hon gillar inte att frågan hamnat i Bryssel: ”Låt bli att blanda in kommissionen i det”, säger Wallström.
Kommissionären öppnar också för bättre lagstiftning mot diskriminering av funktionshindrade. Röster på seminariet har krävt regler om handikappanpassade högskolor och kommunikationer. Annars blir det ingen fri rörlighet, säger de.
Rapportförfattaren Roger Liddle vill att Europeiska rådet sätter tydliga mål för att till exempel minska barnfattigdomen. Han vill få in sociala hänsyn i översynen av EU:s budget: ”Det behövs nya fonder som kan minska de nya problem vi har, som integrationen av invandrare”.
Margot Wallström talar i mer allmänna termer om att budgeten borde ”följa våra politiska prioriteringar”.
Kanske leder kommissionens rådslag så småningom till det sociala handlingsprogram som EU:s ekonomiska och sociala kommitté efterlyser. Fram till dess avgörs kommissionens trovärdighet snarare av hur Margot Wallström och hennes kollegor hanterar frågor som allmännyttan, de funktionshindrades verklighet och översynen av EU:s budget.