Ett val mellan rödgrön eller blåbrun röra

Sverige går mot hela havet stormar i regeringsfrågan, det verkar alla vara överens om.

- Jag är högst medveten om att det kommer bli en extremt turbulent höst. Jag tror att vi går mot en höst efter ett val som vi inte har sett på många decennier i svensk politik, sa exempelvis Annie Lööf (C) till Aftonbladet i våras.

Enligt mätningarna har Socialdemokraterna större stöd än Moderaterna och de rödgröna är större än Alliansen. Om detta blir valresultat är Stefan Löfven (S) den legitime regeringsbildaren. Men varför har då Alliansen så svårt att acceptera detta?

Jo, därför att de tänker räkna in SD i sitt parlamentariska underlag. Det är helt enkelt matematiskt omöjligt för Ulf Kristersson att bilda regering utan Jimmie Åkessons (SD) aktiva bifall.

Kravlista från SD

Det följer i så fall en internationell trend. I Finland och Norge regerar högern tillsammans med extremhögern, i Danmark är Dansk folkeparti stödparti. I Österrike sitter Moderaternas systerparti ÖVP tillsammans med FPÖ som en gång grundades av SS-veteraner och så vidare. Problemet för de borgerliga är att Jimmie Åkesson har varit kristallklar med att hans röster inte är gratis.

– Vi förbereder en lång lista med krav, säger han till Sydsvenskan.
Borgerliga partier har ända sedan 20-talets Italien och 30-talets Tyskland trott sig kunna kontrollera och styra högerextremister. Det brukar inte gå särskilt bra.

"De som, dåraktigt, söker makt genom att rida på tigerns rygg slutar i dess mage" som USA:s 35:e president John F Kennedy sa i sitt installationstal.

Ungern och Polen

Dagens Europa är inget undantag. Den demokratiska borgerligheten trängs undan av radikala, skrikiga och invandringskritiska högerpopulister. I Ungern och Polen är de stora konservativa partierna i dag anhängare av vad Ungerns premiärminister och Jimmie Åkessons förebild Viktor Orban kallar "illiberal demokrati". Det är en form av auktoritärt styre utan fri press, oberoende domstolar och maktdelning.

Veckan innan Almedalen sände Alliansen upp en liten testballong och lovade SD ordförandeposter i riksdagens utskott. En minoritetsregering behöver stöd och om Åkessons parti får tunga poster blir det naturligtvis lättare att samarbeta. Det var en blinkning, en gest av god vilja och SD blev naturligtvis själaglada.

Men Centerpartiets och Liberalernas gräsrötter revolterade och erbjudandet drogs tillbaka. Vad säger medlemmarna den dag Annie Lööf och Jan Björklund röstar fram samma statsminister som Sverigedemokraterna?

Undviker att svara

För det är just detta som är nyckelfrågan de undviker att besvara. Kommer Centerpartiet och Liberalerna att släppa fram Ulf Kristersson som statsminister även om han är beroende av SD:s aktiva stöd? Den frågan har två möjliga svar: ja eller nej. Allt annat är rökridåer.

Jag har i sommarens hängmatta plöjt gamla nummer av Foreign Affairs, en tidning som grundades 1922. Där kan man med dåtidens ögon följa 20- och 30-talets debatt när fascismen seglade upp i land efter land.
I septembernumret 1923 analyserade den brittiske statsvetaren och senare Labourpolitikern Harold J. Laski fascisten Mussolinis framgångar i Italien och jämför med den ryska revolutionen. Vi måste försvara våra institutioner mot totalitära idéer, är en av hans poänger. Sexton år innan andra världskriget drar Laski slutsatsen att det styrelseskick Mussolini och Lenin håller på att bygga upp inte kommer att vara förenligt med den västerländska civilisationens traditioner. Han förvånas därför över hur entusiastiskt Mussolini tagits emot i omvärlden.

Sedan några år handlar många av artiklarna i Foreign Affairs åter om populism. Hur ska man förstå Trump? Och Putins Ryssland? Vad betyder Brexit? Varför röstar polacker och ungrare som de gör och hur räddar vi demokratin?

”Inte så farligt, ni överdriver”

Det skrämmande är att artiklarna är så lika. Det är vår tids största myt att fascismen besegrades i andra världskriget. 20-talets och 30-talets varningar om nationalism och auktoritära idéer ekar åter och även denna gång hörs lugnande röster. "Det är inte så farligt, ni överdriver."
I oktobernumret av Foreign Affairs 1939 är tonen uppgiven. I essän "Hitler Could Not Stop" konstaterar författaren och tidigare nazipolitikern Hermann Rauschning att alla underskattat Adolf Hitler. Han menade faktiskt vad han sa. Månaden innan hade Tyskland invaderat Polen, Storbritannien och Frankrike förklarat krig och USA var neutralt.

Rauschning kritiserar undfallenheten både bland tyska intellektuella och i väst. Man hade trott att Hitlers excesser var ett övergående fenomen. Bara makten var säkrad för nationalsocialisterna skulle nog den värsta revolutionära yran avta. Många konservativa i byråkratin stannade på sina poster i tron att nazisterna kunde tämjas med tiden. Den utbildade och patriotiska, men inte nazistiska, medelklassen tänkte att det nog löser sig.

Hur naiva är vi?

2018 är inte 1923 men Vladimir Putins idéer är inte helt olika dåtidens totalitära rörelser. Europa och Sverige står mitt i en ideologisk konfrontation mellan liberal demokrati och auktoritär nationalism. Vad kommer den som om 50 år lägger sig i hängmattan med gamla nummer av Foreign Affairs att få läsa? Var vi naiva eller gjorde vi motstånd? Släppte vi in extremhögern eller höll vi gränsen?

För även på 1920-talet hade man ett val. Många insåg faran i de idéer som var på väg att få fäste, många gjorde motstånd. Men någon enad front lyckades de demokratiska krafterna aldrig uppbåda.

Annie Lööf har rätt i att det kommer att bli rörigt efter valet oavsett vem som får flest röster. Men det är mycket mer som står på spel än bara några statsrådsposter. För ett vet vi från andra länder: det finns ingen tredje väg mellan att släppa in SD i värmen eller låta dem stanna i karantän. Den som bygger sin regering på Jimmie Åkesson kan mycket väl sluta i hans mage.

Med blockpolitiken står valet mellan Stefan Löfven eller någon form inflytande för SD. Även för Centerpartiets och Liberalernas väljare.

Ledare

Prenumerera på Ledarredaktionens nyhetsbrev

Få Sveriges bästa opinionsjournalistik med hjärtat till vänster direkt i din mailbox.