Alla barn ska kunna prata som Greta kan

Sverige håller på att sluta sig mot omvärlden

”How dare you” syntes på många skyltar världen över under fredagens klimatdemonstration.

GÖTEBORG. Under dagen har vi kunnat se mäktiga bilder från hela världen där stora folkmassor tagit sig ut på gatorna för att ännu en gång demonstrera för klimatet. Det som en gång sköt skott med Greta Thunbergs skolstrejk utanför Sveriges riksdag har i dag vuxit till en global massrörelse av sällan skådat slag.

Även vi som befinner oss på Bokmässan i Göteborg märker av konvulsionerna. Utanför huvudentrén till Svenska Mässan har det under fredagen varit en klimatdemonstration, och vissa författare och besökare har valt att delta där i stället för på själva mässan.

Klimatfrågan länkar ihop oss

Klimatfrågan länkar ihop människor. Ökande temperaturer och extremväder låter sig inte stoppas av de landgränser som människan en gång ritat upp. Vi står inför mänsklighetens största utmaning och måste samarbeta för att rädda planetens existens. Det låter som en katastroffilm från Hollywood, men är i allra högsta grad verklighet, som FN:s klimatpanel IPCC:s aktuella rapport visar. Havsnivåerna ökar och glaciärerna smälter snabbare än väntat.
Samtidigt som världens folk behöver kommunicera med varandra mer än någonsin pågår en språklig utarmning i Sverige.

Många kanske tror att engelska är ett andra modersmål bland svenskar efter att de hört Greta Thunberg prata med oklanderligt uttal och ordförråd. Men bortsett från engelskan är språkundervisning nedprioriterad i svenska skolan. I dag väljer ungefär en tredjedel av eleverna i årskurs 9 att inte läsa något modernt språk alls, det vill säga varken tyska, franska eller spanska.

Språkundervisning på väg att utrotas

I går firades den Europeiska språkdagen där målet att varje medborgare i Europa ska kunna tala två främmande språk utöver modersmålet. Om utvecklingen får fortsätta, riskerar franska och tyska att bli utrotade i den svenska skolan, varnar Åsa Fahlén och Anna Anu Viik, ordförande för Lärarnas riksförbund respektive Språklärarnas riksförbund i en debattartikel i Sydsvenskan.
De skriver att upp emot 80 kommuner inte har en enda behörig högstadielärare i något av ämnena tyska, franska och spanska.
Lärarbristen orsakas av både kommunernas nedskärningar och att det redan råder brist på språklärare. Hälften av fransklärarna är 50 år eller äldre och bland lärare i tyska är nästan 3 av 10 över 60 år. Det innebär att stora pensionsavgångar väntar och att underskottet på språklärare bara kommer att växa.

Alla har inte turen att få med sig flera modersmål hemifrån.

Lärarförbundet och Språklärarnas riksförbund föreslår en rad åtgärder för att vända utvecklingen. Satsa på språklärares löner och arbetsvillkor så att fler stannar och lockas till yrket. Gör det obligatoriskt att läsa minst ett språk utöver engelskan i grundskolan, och överväg möjligheten att utöka skolhuvudmännens skyldighet till att erbjuda tre språk utöver engelska, i stället för dagens två.
Regeringen borde ta samtliga förslag i beaktande.
Alla har inte turen att få med sig flera modersmål hemifrån. därför är det viktigt att den svenska skolan värnar om språkundervisningen och EU:s målsättning att öka våra språkkompetenser.

Framtidens transportmedel

Klimatfrågan påminner om hur världen och alla människor hänger ihop, inget land är en isolerad ö. Ekonomierna är allt mer globalt sammanlänkande och klimatförändringarna kan också komma att påverka vårt resbeteende. För att ta del av vår omvärld är språket framtidens transportmedel. Då kan inte lilla Sverige med tio miljoner invånare montera ned språkundervisningen och sluta sig mot omvärlden.