Historiskt svek att lämna Parisavtalet

Trump fullföljer klimatfientlig politik

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Foto: TT
Håller linjen. Vill rädda kolindustrin – och möjliggör större utsläpp.

USA påbörjar nu processen att formellt lämna Parisavtalet.
Det är det globala klimatavtal som togs fram under hårda förhandlingar på FN:s klimatmöte i Paris 2015. Det sätter ramarna för minskade utsläpp av växthusgaser och länders klimatanpassning för att nå 1,5-gradersmålet, och omfattar även ekonomiskt stöd till de som drabbas av klimatförändringarna.

President Donald Trump håller många av sina vallöften. Han förnekar klimatkrisen, och har sedan han nådde makten upphävt inte bara Obama-administrationens klimatregleringar, utan även lagar mot utsläpp som gällt sedan 1970-talet. Han har gjort sitt bästa för att satsa på den döende industrin kolkraft. Tillåtit oljeborrning i tidigare skyddade naturområden, slopat regleringar av utsläpp i vattendrag och från fabriker.

Det är politik som gör avtryck på uppvärmningen, på haven, på luften. Trumps miljöskyddsmyndighet konstaterar att de nya reglerna för kolkraftverken resulterar i att upp till 1400 amerikaner dör i förtid varje år.

Redan hög nota för naturkatastrofer

Och nu Parisavtalet. Det sinkar hela världens arbete mot omställning och kan i värsta fall få en dominoeffekt.
Som USA:s president förses Donald Trump med mer information än nästan någon annan om den här världen och dess tillstånd. Han borde veta betydligt mer nu än han gjorde när han som skuldsatt affärsman kandiderade till att bli president. Människors enorma utsläpp av växthusgaser värmer upp planeten. Det krävs skygglappar för att undgå det faktumet. Det han gör nu är ett gigantiskt svek mot framtida generationer. Det är historiskt uselt.

Skälet som anges är att Parisavtalet sägs påverka USA:s ekonomi negativt. Det är att blunda för de enorma kostnader som den globala uppvärmningen redan ger upphov till i USA. Bara i Kalifornien har nio av tio av de största skogsbränderna inträffat på 2000-talet. 2017 blev notan för naturkatastrofer i USA rekordhög, motsvarande 2491 miljarder svenska kronor.

USA:s BNP kan sänkas med 10 procent av klimateffekter år 2100 om inget görs åt den globala uppvärmningen, enligt en stor vetenskaplig rapport från 13 amerikanska federala myndigheter, publicerad av Vita huset 2018. Det innebär kostnader dubbelt så stora som under finanskrisen 2007–2008.

Delstater i globala klimatkampen

USA är det första och hittills enda landet som lämnar avtalet. Utträdet ur Parisavtalet tar minst ett år, och skulle träda i kraft efter att Trump blivit återvald. Men Trump har inte hela makten.
Opinionen för mer kraftfull klimatpolitik växer i landet. Mängder av amerikanska företag, universitet, och hela städer, delstater, har förbundit sig att fullfölja Parisavtalets mål. Oavsett vad Trump beslutar.

Det är en massiv uppslutning med stora ekonomiska muskler, och de förenas med den globala klimatkampen.
“Fyra år till”, skanderar Trumpanhängare på kampanjmötena. Så kan det bli.
Men vi vandrar inte stilla in i mörkret.

avPernilla Ericson

ARTIKELN HANDLAR OM