Oavslutad affär för Carl Bildt
Detaljerna och karaktärerna kunde ha varit hämtade ur en av John Le Carrés romaner. En brännande afrikansk sol, cyniska vita affärsmän och brutala svarta krigsherrar. Korruption, barnsoldater och maskingevär.
Och resultatet. Dödade civila, skövlade byar, övergrepp och människor på flykt.
Men Kerstin Lundells bok Affärer i blod och olja är ingen roman. Sidorna är späckade av datum, platser och referenser. Lundell vill ha en reaktion, och hon vet att den historia hon berättar är svårsmält.
Hon skildrar verkligheten på olje- och gasfälten i södra Sudan och östra Etiopien. Lundell har rest, hon har pratat med våldets offer och med de personer som utfört det. Hon har läst rapporter från människorättsorganisationer och träffat investerare.
Boken handlar om Lundin-koncernen och dess affärer i några av världens mest instabila regioner. Och den handlar om Carl Bildt, Sveriges utrikesminister, som under några år använde sitt namn för att skänka ett visst mått av anständighet åt en brutal verklighet.
För denna får vi förmoda att Bildt tog bra betalt.
Ögonvittnen och rapporter från internationella organisationer ger samma bild. I oljeindustrins spår har byar bränts, kvinnor våldtagits och befolkningen fördrivits.
Oljeutvinningen har varken skapat fred eller utveckling. Tvärtom blir den bränsle till konflikter. Det gör ofta oljeutvinning till en smutsig och våldsam verksamhet, med sparsamt utrymme för etik.
Lundell menar att det inte var en tillfällighet när Adolf Lundin valde att notera sitt bolag på den svenska börsen. Här, där moral och anständighet tas för givet, gick det att hitta investerare. Och här kunde den lokala opinionen snabbt tystas. Här kunde till och med en före detta statsminister rekryteras som dörröppnare och moraliskt alibi.
Hon beskriver vad som i bästa fall är blåögdhet, i värsta fall ett avsiktligt ointresse för vad som händer i ett företag med svenska ägare.
Kanske är det sant.
Klart är i alla fall att talet om mänskliga rättigheter i den utrikespolitiska debatten i dag klingar tomt om ett företag som Lundin kan profitera på inbördeskrig och förtyck. Det är en gåta hur Sverige kan ha en utrikesminister som skamlöst varit del av de blodiga oljeaffärerna.