Kinas regering döljer alla spår av massakern

Hoppet på Himmelska fridens torg lever

Den kinesiska regeringen vill absolut inte att du ska läsa den här texten. I Kina har man gjort allt för att dölja spåren av vad som skedde. När man tvingas kommentera massakern så beskriver man den som en “korrekt policy”. Censurmyndigheten jobbar stenhårt för att utplåna alla spår på nätet, och hundratals miljoner kineser har ingen aning om vad som inträffade på Himmelska fridens torg för 30 år sedan. Anhöriga till de som dog har hårdbevakats inför årsdagen av massakern.

Drygt två månader före massmordet hade tusentals universitetsstudenter samlats i hjärtat av Peking för att sörja bortgången av en politiker som verkat för liberala reformer. Manifestationen växte till en större kamp för demokrati och frihet, mot korruptionen som gynnade eliten inom kommunistpartiet. Sittprotesterna samlade som mest omkring en miljon demonstranter på Himmelska fridens torg, som skanderade, festade och drömde om en ny framtid. Man byggde en staty som skulle symbolisera demokrati.

”Det låg döda människor på gatorna”

Inom kommunistpartiet pågick en intern strid om hur demonstranterna skulle hanteras, enligt dokument som senare läckt. Den mer hårdföra falangen vann, med Deng Xiaoping, ordförande i Centrala militärkommissionen, i spetsen. Folkets befrielsearmé kommenderades ut på Himmelska fridens torg. Stridsvagnar rullade in.
Omfattningen av massakern har tystats ner, och dödstalen varierar i uppgift, från hundratals till tusentals.

“Det var blod och hjärnsubstans överallt”, säger Dong Shengkun, en fabriksarbetare från Peking som avtjänat 17 år i fängelse att ha deltagit i protesterna, till The Washington Post. “Det låg döda människor på gatorna. De som överlevde tog sig upp och hjälpte de skadade inomhus eller in i gränder… Det var en massaker. Ingen kunde ha föreställt sig att vår armé skulle göra en sådan sak mot sitt eget folk.”

Miljontals övervakningskameror

Drömmen om en fri och öppen demokrati slogs brutalt ner på torget under natten till den 4:e juni 1989 och våldet fortsatte. Sedan dess har kontrollen hårdnat än mer, inte minst genom teknikens utveckling. Hundratals miljoner övervakningskameror och avancerad ansiktsigenkänning, drönare som sveper genom luften och för tankarna till ett samhälle i George Orwells värsta mardrömmar. Människor som protesterar och granskar försvinner spårlöst eller fängslas.

Den kinesiska regeringen är livrädd för yttrandefrihet, för där bor fröet till förändring. Men den som försökt kväsa ett hoppfullt frö med tunga lager sten och asfalt tvingas till slut inse: det där hoppet strävar alltid framåt, uppåt.