Affischerna som får dig att minnas

Publicerad 2018-03-31

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Knappast något annat medium symboliserar valkampanjen så som valaffischen. I Sverige slog affischerna igenom ungefär samtidigt som demokratin, det vill säga under 1900-talets första årtionden, och har överlevt radions, tevens och Facebooks intåg i offentligheten.

Samtidigt är valaffischen ett tidsdokument, från 20-talets hårda strider kring demokratins omfattning över 50-talets framtidsbyggande, 90-talets ironi fram till vår tids slicka och närmast kommersiella budskap. För en vanlig väljare kan mötet med en gammal valaffisch kanske också fungera som en Madeleinekaka: vad gjorde du egentligen sensommaren 1985 eller 2010?
I valaffischen ryms nästan allt som är politiken. De stora löftena, skrämselpropaganda, personfokus, livsstilsflörtande.

Den här påskaftonen - med 162 dagar kvar till nästa val - väljer vi att titta närmare på några klassiska valaffischer från socialdemokratin och frågar oss om parollerna fortfarande håller.


1927

Valresultat: 37 procent

Vid det så kallade kosackvalet hade S ett valtekniskt samarbete med kommunisterna i SKP under den gemensamma beteckningen Arbetarepartiet. S backade med fyra procentenheter. En högerregering under Arvid Lindman tillträdde efter valet


1940

Valresultat: 53,8 procent

Världen stod i brand och i Sverige styrde en samlingsregering med Per Albin Hansson som statsminister. Valrörelsen 1940 var en nedtonad affär, men S gjorde sitt bästa val någonsin


1948

Valresultat: 46,1 procent

Valet -48 präglades hätska konflikter mellan S och FP, nuvarande L, kring ekonomiska regleringar och statligt ägande. På valnatten såg det ut som att S skulle förlora valet, men det höga valdeltagandet räddade statsministerposten åt Tage Erlander.


1958

Valresultat: 46,2 procent

I det senaste nyvalet som hållits i Sverige stod konflikten kring om en allmän och obligatorisk tjänstepension skulle införas. Efter den socialdemokratiska valsegern blev det så. Valet -58 var det första valet sedan Erlander blev partiledare 1944 som S ökade.


1960

Valresultat: 47,8 procent

S har helt slutat kalla sig ”arbetareparti” på valaffischerna och reformerna står som spön i backen. Arbetstiden förkortas, studiestödssystemet byggs ut och en allmän sjukförsäkring införs. I valet fick S ett mandat mer än den borgerliga oppositionen.


1973

Valresultat: 43,5 procent

Vilda strejker och inflation plågade S inför valet som var partiets andra med Olof Palme som partiledare. På valaffischerna syntes också Gunnar Sträng, som vid den här tiden varit finansminister i 18 år och fick kompensera för Palmes relativa ungdom.


1982

Valresultat: 45,6 procent

1976 förlorade S makten för första gången på 44 år och de borgerliga partierna tog över. Sex år senare var S tillbaka efter en valkampanj med fokus på ekonomi, arbetslöshet och sjukförsäkringen. Stenhårda kampanjer mot förslaget om löntagarfonder förhindrade sannolikt egen majoritet för S.


1985

Valresultat: 44,6 procent

Mandatperioden präglades av interna konflikter inom arbetarrörelsen om hur statsfinanserna skulle skötas och hur mycket avregleringar som skulle göras. I valrörelsen kampanjade S på att man var bäst lämpad att hålla ordning på Sveriges ekonomi och att pensionerna skulle höjas.


1991

Valresultat: 37,3 procent

”Alla barnen delar lika utom Carl. Han är nyliberal”, slog S fast på en valaffisch men väljarna röstade ändå fram Carl Bildt som ny regeringsbildare. ”Kollektivismens tid är slut”, var budskapet i regeringsförklaringen och en veritabel privatiseringsvåg rullar snart över Sverige.


2002

Valresultat: 39,8 procent

Efter ett kristungt 90-tal vänder det. Reallönerna stiger, räntorna sjunker, färre går arbetslösa och S slutar blöda väljare vänsterut. Efter terrorattackerna i USA ökar stödet för regeringen och efter ett katastrofval för M och misslyckade försök att bilda en mittenregering kan Göran Persson regera vidare.


2010

Valresultat: 30,6 procent

S - som förlorat valet 2006 - gick till val tillsammans med MP och V och kritiserade skarpt de stora förändringar som gjordes i socialförsäkringarna och a-kassan. Ett år innan valet hade man ett gigantiskt försprång i väljaropinionen, men S kom till slut att göra sitt sämsta val på 100 år.


Följ Aftonbladet Ledare på Facebook för att diskutera vidare och hitta andra spännande ledartexter.

Ledare

Prenumerera på Ledarredaktionens nyhetsbrev

Få Sveriges bästa opinionsjournalistik med hjärtat till vänster direkt i din mailbox.