Tig och lyd, tjänsteman
Dagens nyheters gräv om de 261 tjänstemännen på regeringskansliet som skrev brev till sin ledning med oro för hur SD:s inflytande kan påverka grundlagen är välgjort och spännande.
Men det är även intressant att DN inte funderar mer på varför detta händer just nu. Tesen att det skulle vara en förtäckt S-kampanj är minst sagt skakig med tanke både på brevets innehåll och vilka som undertecknat det.
I USA är det numera legio att högern anklagar ”aktivistiska domare” och ”den djupa staten” för att lägga krokben för Donald Trumps politik. Robert Muellers utredning av Trumpkampanjens rysslandskopplingar kallas ”häxjakt” och Trump påstår att den bedrivs av ”arga demokrater”.
På samma sätt använder Ungerns och Polens styrande partier retoriken om aktivistiska tjänstemän för att rensa ut och sedan fylla statsförvaltningen med lojala politruker.
Lojalitetsplikt
Sverigedemokraternas intåg skakar om alla delar av samhället. Hur ska man hantera värderingar som i grunden är systemhotande?
De 261 tjänstemännen skickade sitt brev till regeringskansliets högste tjänsteman, förvaltningschefen Mikael Granholm. Enligt Thomas Janson, ordförande för Fackförbundet ST på regeringskansliet, är det angelägna frågor.
– Frågan om lika rättigheter, lika värde och att ingen ska diskrimineras är väsentliga frågor i samhället och på en arbetsplats. Med anledning av det här uppropet kommer vi att få anledning att återkomma till arbetsgivaren, säger han till DN.
Thomas Janson har själv skrivit under brevet i egenskap av anställd.
– Det är inget politiskt ställningstagande. Det är tydligt uttryckt i brevet att vi som tjänstemän har en lojalitetsplikt. Vi har ett ansvar och en skyldighet att vara tjänstemän oavsett vilken regering det är, säger han.
Yttrandefrihet
Debatten om brevet illustrerar hur frågor som yttrandefrihet, rättsstatens principer och demokrati håller på att politiseras. När tjänstemän ta upp FN:s deklaration om mänskliga rättigheter är det idag ett politiskt argument, inget neutralt alla är överens om.
Att högern går till storms mot de 261 tjänstemännen handlar antagligen mer om att den vill ha Sverigedemokraternas stöd för nästa regering än att man egentligen har synpunkter på de frågor som ställs i brevet. Budskapet är: ”tig och lyd, tjänstemän. Att SD:s intåg ställer saker på sin spets vill vi helst inte prata om det”.
Samtidigt framstår högers syn på yttrandefrihet som ganska konstig. Rätten att framföra främlingsfientliga och rasistiska åsikter ska till varje pris försvaras men de som pratar om mänskliga rättigheter ska tystas eller ha sparken.
Är mer tystnad ens bra?
Ett argument mot tjänstemännens yttrandefrihet är att de ska vara lojala oavsett regering. Men det är ju just denna debatt de försöker ta upp i brevet till sin arbetsgivare, var går gränsen för lojalitetsplikten? Kommer de att tvingas genomföra beslut som strider mot grundlagen? Det är inga orimliga frågor att ställa och i flera länder i Europa är det just nu skarpt läge.
Hur självständiga vill vi att våra domare, statliga tjänstemän och förvaltningar ska vara? Hur tysta ska arbetsplatserna bli. Är problemet idag verkligen att friheten och civilkuraget är för stort?
Regeringskansliet är en arbetsplats där man måste kunna diskutera även svåra frågor. När den radikala nationalismen och ”illiberala demokratin” ritar om Europas karta vore det närmast märkligt om inte samma debatt uppstod här.