Så avslöjar du själv butikernas bluffreor

Tipsen för att syna reapriserna på Black Friday

Gustaf Larsson

Samtidigt som Black Friday är årets billigaste dag att handla på, fortsätter reabluffarna att breda ut sig.

Så här kan du själv avgöra om en rabatt är tillförlitlig eller inte.

– Det absolut viktigaste är att man är väl förberedd på vad man vill ha, är ett av tipsen som Prisjakts Carl Vult von Steyern ger.

Den senaste tiden har rapporterna om fuskreor avlöst varandra.

Konsumentverket har varnat – och i förlängningen fällt – företag, andra har fått förbud mot att vilseleda kunder och i dag kunde Aftonbladet avslöja hur e-handelsjätten Cdon vid flera tillfällen uppgett fel prisinformation.

Hos prisjämförelsetjänsten Prisjakt är man väl medveten om problematiken.

– Det är väldigt utbrett skulle jag säga, om man går på vad definitionen av rea är och vad det ska vara, säger Carl Vult von Steyern, Nordenchef på Prisjakt.

– Den senaste tiden har Konsumentverket gått hårt åt vissa handlare och hos i princip alla man kontrollerat har man upptäckt stora brister.

”En rea ska vara markant och tillfällig”

Konsumentverket, som kontrollerar att butikerna följer reglerna kring reor, har bara under november fällt ett företag och varnat tre andra för vilseledande reklam.

– Under de senaste åren när vi har genomfört våra granskningar av olika företag och branscher har vi sett att det är ett utbrett problem inom handeln, absolut, har Niclas Ernebratt, jurist på Konsumentverket, tidigare sagt till Aftonbladet.

Carl Vult von Steyern säger att Prisjakt själva nyligen genomförde en undersökning kring fuskreor, där de frågade handlare om deras syn på bluffreor. Hälften av butikerna trodde att andra butiker bluffar på sina reor.

Men inte de själva?

– Nej precis, och det säger väl en del, säger han.

Marknadsföringslagen styr hur butiker får använda sig av begreppet realisation. Men trots ett tydligt regelverk har fusket på flera håll satts i system. Bland annat genom att butikerna tar in varor för att kort därefter prissänka och sätta etiketten ”rea” på produkten.

– För att få lov att kalla det rea ska en produkt ingå i det ordinarie sortimentet och under en längre tid ha haft ett visst ordinarie pris. Sedan kan det sänkas under en kort period för att sedan höjas igen. Det ska vara markant och tillfälligt.

helskärm

Liknande varor dyker upp med olika priser

Prisjakt har även sett ett fenomen där produkter som är väldigt snarlika dyker upp och marknadsförs som en unik produkt.

– Man har ändrat en pytteliten sak mot en annan produkt och på det sättet kan den säljas till ett nytt pris för att sedan sänkas. Men samtidigt finns det en produkt som är nästan identisk som har varit prissänkt flera gånger tidigare.

En förklaring till att butiker fortsätter med det utbredda fusket kan enligt Carl Vult von Steyern vara att konsumenter agerar utifrån kampanjer. Butikerna har sig själva att skylla, men de har målat in sig själva i ett hörn, menar han.

– Varje fredag hela tiden är det kampanjer, så det krävs nästan en stor rabattskylt för att få folk att handla. Det tror jag inte att handeln vill, såklart, men man har köpt till sig marknadsandelar på att göra så under en lång tid. Till slut kommer man inte kunna sälja någonting till ordinarie pris.

Så här kan du själv avslöja rabattfusket

• Titta på snarlika produkter. Se till att inte kolla på en specifik produkt.
• Det absolut viktigaste är att man är väl förberedd på vad man vill ha. Om du har en lista med de inköp du ska göra, är det mycket svårare att gå på impulsen. Alla reabudskap är väldigt känslodrivna, då är det lätt att gå på det. Har man sin lista är det lättare att vara kritisk när det dyker upp ett budskap. 
• Jämför produkten, är det här ens en produkt som ger mest värde för pengarna? Då får man läsa produktinformationen och recensioner. Många konsumenter är väldigt duktiga på att skriva långa utförliga produktrecensioner som man kan ta hjälp av.
• Håll koll på prishistoriken. Där är det full transparens som inte butikerna kan lägga sig i.
• Kolla på historiskt lägstapris, det är ett bra sätt för konsumenten att få en uppfattning om rabatten.
   

Källa: Carl Vult von Steyer, Prisjakt.