Bankernas miljardsmällar kan slå mot äldre

Nära 100 bankkontor lades ner 2018 – fler att vänta

Publicerad 2019-10-26

Enorma varsel och ännu fler nedläggningar av bankkontor är att vänta.

Efter att flera storbanker redovisat sparpaket i miljardklassen kan såväl personal som kunder komma att påverkas.

– De som påverkas mest av det här är de äldre, säger ekonomen Claes Hemberg.

Svenska Handelsbanken ska göra sig av med 800 anställda globalt, redovisade banken i veckan. Samtidigt meddelade banken att deras kostnader måste sänkas med 1,5 miljarder kronor.

Likadant såg det ut under torsdagsmorgonen, när Nordea var nästa bank på tur att meddela att ”tusentals” människor nu kan komma att få lämna deras verksamhet.

Banken ska spara mellan 700–800 miljoner euro till 2022. Hälften av summan tros beröra direkta personalkostnader.

En slump?

Knappast, enligt Claes Hemberg, oberoende ekonom.

– De senaste åren har dessa banker gjort rekordvinster samtidigt som de nu gör sig av med folk. Det låter jättekonstigt, men det är logiskt, säger han.

Nordea och Handelsbanken redovisade svaga resultat i veckan, och stora varsel är att vänta.

Kostsamma it-system

Logiken ligger i att flera storbanker har satsat på dyra it-system, eller ”den gamla motorn i källaren” som Claes Hemberg kallar det. I veckan meddelade Nordea att de har ”identifierat nedskrivningskostnader för it-system på 735 miljoner euro”.

– Det vi ser nu är att man säger upp människor och man kommer att fortsätta lägga ner bankkontor. Men man kommer också tvingas ta tag i de här datasystemen. Då kommer man sänka kostnaderna vilket gör att bankerna kan bli hållbara på sikt, säger Claes Hemberg.

97 bankkontor lades ner 2018

Mellan 2017 och 2018 minskade antalet bankkontor i Sverige från 1 409 till 1 312, enligt statistik från Svenska bankföreningen. På ett år var det alltså 97 bankkontor som antingen lades ned eller slogs ihop med annat.

Under en treårsperiod, mellan 2015 och 2018, lade storbankerna ned en fjärdedel av sina kontor i Sverige. ”En gigantisk kontorsdöd”, löd då en rubrik i Dagens Industri.

– De senaste tio åren har storbankerna totalt lagt ner ett bankkontor i veckan och det kommer att fortsätta i samma riktning. Det är ingenting man är så stolt över, men det är 600 bankkontor. Det finns väldigt många kvar, men det är märkbart på mindre orter, säger Claes Hemberg.

Utvecklingen är ur ett digitaliserat samhälles perspektiv rimlig, men för vissa samhällsgrupper blir kontorsdöden extra kännbar.

– De som påverkas mest av det här är de äldre. Äldre som inte är så digitaliserade och människor på landsbygden som inte är så digitaliserade. De blir de största förlorarna.

”Väldiga problem”

Ylva Yngveson, oberoende privatekonomisk analytiker, är inne på samma spår. Bankkontorens avveckling är ett jätteproblem för många, anser hon.

– De som inte har mobil eller inte kan hantera tekniken ordentligt kommer att få väldiga problem att fixa det här.

Det är inte heller en övergående fas, menar hon. Snarare tvärtom.

– Just på banksidan kommer vi inte ha möjlighet att möta personer längre som man får på ett bankkontor. Då är frågan om vi behöver det? Ja, det är nog många som behöver det i samband med stora affärer, bostadsköp och liknande. All information finns på nätet, men det är inte alla som kan hitta det, säger Ylva Yngveson.

– Det finns också en risk att man missar viktiga saker, till exempel familjejuridska, lägger hon till.

”Man kan fråga sig hur stora vinsterna ska vara”

Nordea fick en miljardsmäll när de redovisade sina resultat för det tredje kvartalet under torsdagen. Rörelseförlusten låg på cirka 4,5 miljarder kronor.

Vinsterna de gör är fortfarande i miljardklassen, men inte tillräckliga för att aktieägarna ska rycka på axlarna.

Att banker stramar åt sin budget och kapar personal samtidigt som de gör höga vinster, menar Ylva Yngveson är naturligt.

– Man måste ha en bra intjäningsförmåga, annars blir det lätt en samhällsrisk om det blir problem på finansmarknaden. Vi ska inte vara helt ledsna för att bankerna är duktiga på att göra vinster, men samtidigt kan man fråga över hur stora de ska vara.

Nordea, med vd:n Frank Vang-Jensen i spetsen, kan komma att varsla tusentals personal.

”För de anställda är det en bankkris”

Är det en bankkris som eventuellt håller på att tona upp sig? Ja, säger Claes Hemberg, åtminstone om man frågar bankanställda.

– Är man anställd kommer man att uppleva det så, absolut. Nu kommer många att få gå, så är det, men för kunderna behöver det inte vara en bankkris. Visst är det tråkigt om man bor i en viss ort och banken lägger ner, men vi kommer antagligen se att någon av storbankerna går ihop, Swedbank och SEB är ingen dum gissning.

Vad ska den enskilda kunden göra om de ser att deras bank börjar varsla och lägga ned kontor?

– Kolla efter nya alternativ. Det är som att byta mjölk till kaffet. Det är en förändring, men det är inte så svårt att byta mjölk till kaffet. Man kommer överleva det, och framför allt kanske man får en bättre och billigare mjölk, säger Claes Hemberg och lägger till:

– Människor skulle spara 1 000 kronor i månaden på att byta bank. Det vet folk inte om för det vill såklart inte banken berätta.

Hur kan man identifiera de 1 000 kronorna?

– Ett sätt är att sänka sin bolåneränta, man borde komma ner till 1,2 procent. Men också fonder, man ska gå på lågprisfonder. Det finns de som kostar 0,3 procent och det kan vara en tusenlapp bara där som folk inte ser. Men bolånet känns direkt i plånboken.

Min ekonomi

Prenumerera på Cervenkas Nyhetsbrev

Spaningar om den turbulenta ekonomi vi lever i nu