Elnätsavgifterna skjuter i höjden – därför ökar priserna

Publicerad 2024-04-18

Nyligen höjdes elnätbolagens ekonomiska maxtak vilket gör att de kan ta ut högre elnätsavgifter av kunderna.

Myndigheten som ligger bakom beslutet är själva kritiska till hur regleringen fungerar och anser att en lagändring behövs.

– Så som det ser ut i dag har elnätsföretagen möjlighet att ta ut högre nätavgifter än vad som motsvarar deras faktiska kostnader, säger Tommy Johansson, avdelningschef på Energimarknadsinspektionen (Ei).

Energimarknadsinspektionen (Ei) har beslutat att höja maxtaket för hur mycket elnätsbolagen får ta ut i avgifter av sina kunder.

För perioden 2024–2027 har maxtaket höjts till 326 miljarder kronor, vilket är en ökning med 100 miljarder jämfört med perioden 2020–2023.

Nu har flera elnätsbolag meddelat att de höjer elnätsavgiften – och för många privatpersoner har därmed kostnaden för att få elen överförd till sin bostad ökat kraftigt.

– Jag kan förstå att människor generellt känner oro för alla typer av höjda kostnader. Det här kommer påverka kunderna förstås, säger Tommy Johansson, avdelningschef på Ei.

”Högre än vad som är rimligt”

Enligt honom finns det flera förklaringar till de höga elnätsavgifterna, bland annat den allmänna prisökningen och höga räntor. Han poängterar att det är viktigt att företagen får täckning för sina effektiva kostnader, investeringar och utöver det får en rimlig vinst.

Tommy Johansson.

Men Ei är kritiska till att elnätsföretagen i nuläget har möjlighet att ta ut högre nätavgifter än vad som motsvarar deras faktiska kostnader.

– Elnätsbolagen har rätt att höja sina avgifter så länge som deras intäkter håller sig under maxtaket. Men vi bedömer att nuvarande lagstiftning och beräkningsmetod gör att maxtaket blir för högt. Det gör att företagen kan ta ut högre elnätsavgifter av sina kunder än vad som är rimligt. Så ska det inte vara, säger Tommy Johansson.

De problem som Ei ser med den metod som används nu gäller bland annat hur elnätbolagens anläggningstillgångar värderas. Enligt nuvarande regelverk värderas anläggningstillgångarna utifrån vad motsvarande anläggningar skulle kosta att köpa in i dag.

Det leder till att elnätbolagen blir överkompenserade. I stället borde anläggningstillgångar värderas till verkligt anskaffningsvärde, menar Ei.

Vill se lagändringar

Därför har Ei påbörjat ett arbete för att byta metod, men för att det ska kunna genomföras krävs det vissa lagändringar, menar Tommy Johansson.

När kom ni till insikt att beräkningsmetoden leder till att elnätbolagen överkompenseras?

– Vi har sedan flera år tillbaka uppmärksammat att den nuvarande regleringen medför en överkompensation av nätföretagen i förhållande till deras faktiska kostnader. Det var svårt att förutse detta när regleringen infördes för drygt tio år sedan, men det har visat sig vara ett problem allt eftersom.

Om ni sett behovet av en lagändring, varför har det inte gjorts förändringar tidigare?

– En statlig offentlig utredning har genomförts där man har sett över regelverket för intäktsramarna, vilket har tagit tid. Under tiden behöver vi förhålla oss till den lagstiftning som gäller, så därför var det inte möjligt att göra förändringen för perioden 2024–2027, säger Tommy Johansson.

Nu finns ett förslag på regeringens bord som Ei är positivt inställda till.

– Det ser ut som att lagändringar är på gång och vi hoppas att ett nytt regelverk kommer på plats så snart som möjligt, så att vi till nästa fyraårsperiod kan göra de förändringar som vi anser behövs för att få en reglering som både främjar elektrifieringen och är rimlig för kunderna.

Fortsatt höga elnätsavgifter

Även om en ny beräkningsmetod tillkommer är det troligt att elnätsavgifterna kommer att öka i framtiden, enligt Tommy Johansson. Bland annat för att elnäten behöver moderniseras och byggas ut för att möjliggöra en ökad elektrifiering.

Han förklarar att elnätsregleringen behöver ge förutsättningar för och stödja den utbyggnad av elnätet och den gröna omställningen som vi står inför.

– Man ska inte ha förhoppningar om att nätavgifterna kommer bli lägre framöver. Det finns skäl till att de kommer öka. Men de ska vara korrekta och avspegla de faktiska kostnaderna. säger Tommy Johansson.

Följ ämnen i artikeln