Så blir du en klimatsmart fashionista

helskärm

För att vara moderiktig måste man ständigt shoppa nya kläder. Eller?
Nej, säger den växande slow fashion-rörelsen. Framtidens klimatsmarta garderob är genomtänkt och bygger på delningsekonomi.
Och nu följer klädindustrin efter med nya affärsmodeller: Lagning, uthyrning och second hand-butiker.

helskärm

Vi svenskar köper 13 kilo kläder och textil per person och år och bara sedan millennieskiftet har mängden ökat med 30 procent.

Vi shoppar helt enkelt massor av nya kläder.

En bidragande orsak kan vara att klädpriserna sedan åttiotalet ökat i en mycket långsammare takt än våra löner och andra kostnader i samhället.

Det, i sin tur, beror mycket på att det är så billigt för klädföretag att köpa in plagg från fabriker i till exempel Asien.

– Vårt shoppande har rusat iväg de senaste tio åren, säger Jennie Johansson, författare till boken Slow Fashion.

Av de 13 kilona slänger vi åtta i soporna – varje år. Det är mer än vad vår planet i längden kommer att klara.

– Vi har blivit så matade med uppfattningen att vi måste konsumera mer och mer kläder hela tiden att vi nu tar det som sanning.

Men så är det inte.

– Man kan vara modeintresserad utan att handla som vi gör
i dag. Kläder är bara verktyget för att vara modeintresserad, säger Jennie Johansson.

Slow fashion-rörelsen

I mitten av 80-talet föddes den så kallade slow food-rörelsen som en protest när en Mc Donald’s-restaurang skulle öppna i Italien. Rörelsen ville vrida fokus tillbaka på matens kvalitet, hur den producerades och vilken näring den gav. Slow Fashion-rörelsen följer i dess fotspår – det handlar om att stanna upp och fundera:

Vad är det jag klär på min kropp egentligen och vilken påverkan har plagget på miljön och på oss män­niskor? 

– Om man vill förändra sitt shoppingbeteende kan man börja med att undvika att gå i butiker under en vecka. För att reflektera över hur man brukar göra. Det behöver inte vara ett köpfritt år, en kortare detox räcker, säger Jennie Johansson. 

Hon berättar hur hon själv, när hon jobbade i modebranschen, alltid tog en sväng på stan efter jobbet eller på lunchen och att hon då ofta köpte något nytt av bara farten.

Men när hon tog en paus och sedan kom tillbaka till butikerna såg hon på sina vanor med en annan blick.

För den som vill starta sin resa bort från masskonsumtion finns många sätt att ändå förändra sin garderob. 

– Man kan köpa second hand, man kan byta med varandra och man kan hyra sina kläder, säger Jennie Johansson. 

Som ett exempel på det senare tar hon det svenska klädföretaget Houdini, som hyr ut sina skidkläder. Ett annat svenskt märke som erbjuder alla plagg i sina kollektioner för uthyrning är Filippa K. För 20 procent av försäljningspriset får kunden hyra plagget i fyra dagar.

helskärm

– Den här typen av tjänst passar till exempel bra för plagg man använder vid speciella tillfällen, som en fest eller en affärsresa, säger Elin Larsson, företagets hållbarhetschef.

Filippa K startade sin uthyrning för två år sedan och ser att intresset hela tiden växer.

– Men jag tror att vi kan utveckla det här ännu mer. I och med förändrade konsumtionsbeteenden kommer det att finnas behov av att uppdatera garderoben med mer vardagliga plagg, genom att vara del i ett hyreskoncept.

När kläderna hyrts ut så många gånger att de inte håller för det längre hamnar de hos den second hand-butik i Stockholm som startades av en partner till företaget redan 2008 och som bara säljer begagnade Filippa K-plagg. 

Även andra företag har valt att själva sälja använda plagg av eget märke, till exempel jeansmärket Nudie. Det handlar om att förlänga livslängden på klädesplaggen – men också att visa att de faktiskt håller så länge som man lovar. 

Nya sätt att tillverka tyg

Elin Larsson på Filippa K ser inte varken uthyrning eller second hand-försäljning som ett hot mot företagets lönsamhet utan tror tvärtom att de kan bli en viktig del av den.

– Kundernas behov kommer att förändras framöver. Samtidigt som det sätt på vilket vi producerar och konsumerar kläder i dag inte håller i längden. Det gör att vi behöver hitta nya sätt att erbjuda mode, säger hon.

Fotavtrycket från de nya kläder vi väljer att köpa är komplext: Det handlar om livslängd, vilken energi som använts för att driva tillverkningsfabriken, hur färgningen gått till, om arbetarna haft schyssta villkor. Men det handlar också om material. Bomull, exempelvis, kräver stora mängder vatt­en i framställningen. 

– Ska man köpa bomull är det bättre att köpa miljömärkt än inte miljömärkt. Men det kan skifta inom samma material hur mycket kemikalier och bekämpningsmed­el som används i processerna.
Material är jättesvårt, säger Jennie Johansson. 

Ta bambu som exempel. Det nämns ofta som framtidens material, då bambu är snabbväxande och med starka fibrer. Men använder man den bambu som pandorna ska äta så blir det ju pannkaka av den goda intentionen.

Snällare mot miljön

Filippa K har som ambition att vara bland de mer progressiva märkena när det gäller att utforska nya och bättre material. Kommande höst släpper de för första gången en parka delvis tillverkad i bioplast, framställd av majsstärkelse. Bioplast är ännu ovanligt som tyg, men används i till exempel korkarna till mjölkpaket. I sina toppar väljer de ofta, i stället för exempelvis bomull, materialet lyocell som är en form av viskos framställd av träfiber. I förhållande till bomull är det mer miljövänligt då behovet av konstbevattning eller gödnings- och bekämpningsmedel i skogen är lägre än i konventionell bomullsodling. Odlingsmarken kan också användas mer effektivt, förklarar hållbarhetschef Elin Larsson. 

– Av en kvadratmeter mark får man ut tio t-shirts av lyocell jämfört med en t-shirt av bomull.

Tillverkningen av lyocell är också snällare mot miljön än framställningen av vanlig viskos.

– Det är färre processteg och det är ett slutet system, så både vatten och kemikalier återanvänds i hög grad. Men givetvis spelar det också roll vilken fabrik som tillverkar materialet, säger hon.

”Kan göra tyg av kaffesump”

Material handlar också om återvinning och smart planering. I Italien har infrastrukturen för att återvinna gamla ullplagg funnits sedan andra världskriget. Ofta hamnar det i filtade plagg, som kappor. Men det har man inte kommunicerat, för det har inte ansetts fint tidigare. Filippa K har använt återvunnen ull i sina kappor och i den gångna vinterkollektionen testade märket kaschmirtröjor gjorda av det man kallar ”pre-consumer” spill. Tänk kakdegen som man tar bort runt pepparkaksformen, det man annars skulle ha kastat. Ullen löses upp och så spinns nytt garn av den.

– Spill från en industri kan bli värdefullt för en annan. Man kan till exempel göra tyg av kaffesump i dag. Likadant alger, fiskskinn,
citrusfrukter och ananasblad, säger Elin Larsson.

Jennies tips: Dela, byt och sälj dina kläder

• MINIMERA.SE Onlinebutik för second hand, där säljaren skickar in sina kläder och skor som sedan värderas och läggs ut för försäljning. Minimera tar en del av vinsten. De kläder som värderas under 49 kronor eller som inte bedöms kunna säljas skänker Minimera till Myrorna.
• PLICK.SE Säljaren lägger upp sina egna klädannonser. Går också att byta – ”swoppa” – kläder med andra.
• SABINAANDFRIENDS.SE Hyr ut kläder av lite dyrare märken. Som kund kan man köpa abonnemang utifrån hur många plagg man vill hyra per månad och hur länge man vill ha dem, men det går också att hyra per dygn. Det går att få hyrplaggen levererade eller så kan man hämta dem i butiken i Stockholm.
• KLÄDOTEKET (GÖTEBORG) Hyr ut kläder och accessoarer från hållbara varumärken genom abonnemang, men plaggen går bara att hämta i den fysiska butiken.
• SWOPSHOP (MALMÖ) Lämna in ett plagg så värderar Swopshop det i sin egen valuta: gröna hjärtan. Shoppa sedan bland andras inlämnade plagg och betala med dina hjärtan. I butiken finns både dam-, barn- och herrklä- der. Swopshop vann 2015 Sveriges konsumenters pris Blåslampan för sitt nytänk.
• LÅNEGARDEROBEN (STOCKHOLM) Lånar ut kläder för 100 kronor plagget under sina pop-ups runt om i Stockholm. Återlämning sker på nästa pop-up.

Märkningarna som du ska titta efter

• SVANEN: Nyligen kom märket Velour by Nostalgi med de första Svanen-märkta jeansen och då är det hela jeansen som är certifierade, inte bara materialet. För naturmaterial gäller att EU-kraven för ekologisk produktion ska uppfyllas, för syntetmaterial som akryl och polyester ställs krav på användning av returfiber, till exempel från PET-flaskor. I det färdiga plagget får det inte förekomma några rester av miljö- och hälsofarliga kemikalier. Kraven kring arbetsförhållanden är mycket grundläggande i Svanens kriterier och går egentligen inte utöver det krav som svenska företag normalt ställer på sina leverantörer.
• ECOLABEL (EU-BLOMMAN) Ställer miljökrav kring utsläpp i luft och vatten från produktionen samt kring kemikalier i de färdiga plaggen.
• GOTS En märkning för textilprodukter av naturfibrer som finns i två nivåer. En produkt som är GOTS-certifierad på den högre nivån märks med ”ekologisk” och innehåller minst 95 procent ekologiskt material. Ett plagg eller produkt av den lägre nivån måste innehålla minst 70 procent ekologiskt material och märks med ”tillverkad med ekologisk”. Märkningen ställer också krav kring arbetsförhållanden i fabrik, men egentligen inte skarpare än de internationella standards som de flesta företag har inskrivet i sina regler.
• FAIRTRADE I ett plagg märkt med Fairtrade-symbolen är det i nuläget bomullen som är märkt, inte tillverkningen av plagget. Fairtrade är en oberoende organisation som jobbar för att odlare och anställda i utvecklingsländer ska få bättre arbets- och levnadsvillkor. Fairtrade-märkt bomullsproduktion innebär bland annat kriterier för lönenivå och att bönderna får betalt mer än vad det kostar att producera, även om världshandelspriserna skulle fluktuera.