Så rankas utländsk arbetskraft efter brexit

TT TT-AFP-Reuters

Publicerad 2020-02-19

Storbritanniens konservativa regering föreslår ett poängbaserat system för att avgöra vilka som ska få komma till landet och arbeta. Arkivbild.

Högkvalificerad utländsk arbetskraft ska prioriteras – den brittiska konservativa regeringen vill införa ett poängbaserat system för att avgöra vilka som ska få invandra och arbeta i landet.

Förslaget möts av högljudd kritik.

För att göra verklighet av planerna på att bli oberoende av billig europeisk arbetskraft har den brittiska regeringen lagt fram ett förslag till ny invandringspolitik efter utträdet ur EU.

Förslaget är att införa ett poängbaserat system, tänkt att träda i kraft den 1 januari 2021, där sådant som hög utbildningsnivå, särskilda kvalifikationer inom eftertraktade kompetensområden, "nödvändiga" språkkunskaper samt en särskild lönenivå premieras. Visum kommer endast att ges till dem som når en viss poängnivå och EU och icke-EU invånare kommer att behandlas likvärdigt.

"Full kontroll"

"För första gången på årtionden kommer Storbritannien att ha full kontroll över vem som kommer till landet och hur vårt immigrationssystem fungerar", står det i ett uttalande från regeringen där man berättar om planerna. Ett av syftena är att "få ner det totala antalet migranter".

Men flera kritiska röster har redan höjts mot regeringen som bland annat anklagas för att inte ha räknat på vilka ekonomiska effekter reformerna får.

Kort om tid

Oppositionspartiet Labour tror att regeringen kommer att tvingas till så många undantag från reglerna, på grund av vissa sektorers beroende av utländsk arbetskraft, att de nya bestämmelserna skulle bli verkningslösa. Och en talesperson för oppositionella Liberaldemokraterna anser att politiken baseras på främlingsfientlighet snarare än landets ekonomiska och sociala behov.

– Allt för många företag kämpar redan med att anställa de arbetare de behöver. Nu vill Tories hindra dem från att rekrytera alla utom de högst betalda från utlandet, sade Christine Jardine, talesperson för Liberaldemokraterna.

Flera av kritikerna anser också att tio månader är för kort tid för företagen att förbereda sig på den nya ordningen.