Ny rapport: Elnätspriset fortsätter rusa

Uppdaterad 2018-06-20 | Publicerad 2018-06-19

Elnätspriserna fortsätter att öka och slår hårt mot konsumenterna.

Elnätspriserna fortsätter stiga - och i det närmaste rusar i väg.
Bara i fjol ökade de med 5,1 procent, enligt den årliga Nils Holgerssonrapporten.
– De dominerande bolagen Vattenfall, Ellevio och Eon bär ett ansvar för detta, säger Jennie Wiederholm, ordförande i Nils Holgerssongruppen.

Elnätsprisernas rusning har allt annat än stannat av - snarare tvärtom fortsatt. Den årliga Nils Holgerssonrapporten visar nämligen att elnätspriserna ökade med i snitt 5.1 procent under 2017.

På fem år har avgifterna ökat med hela 25.9 procent.

Vattenfall ökat allra mest

Det är inga mindre än de stora elnätsjättarna som orsakat detta menar Nils Holgerssonsgruppen, som är en samverkansgrupp för olika bostadsorganisationer.

– De dominerande bolagen Vattenfall, Ellevio, Eon bär ett stort ansvar för detta. Deras höjningar slår igenom stort och påverkar miljontals konsumenter, säger Jennie Wiederholm, ordförande i Nils Holgerssongruppen i ett pressmeddelande.

De stora bolagen har dessutom monopol på elnätet i 141 av landets 290 kommuner vilket ger dem en avgörande position. Deras justeringar slår igenom stort på elnätsmarknaden.

Eon höjde sina priser under 2017 med i genomsnitt tio procent. På fyra år har Vattenfall ökat sina priser med 41 procent.

– Den här utvecklingen måste brytas och konsumenternas ställning stärkas, säger Wiederholm.

Höjningarna fortsätter 2018

Konsumentprisindex, KPI, ökade i fjol med endast 1,9 procent. Det innebär att den genomsnittliga elnätshöjningen är mer än dubbelt så hög.

Trenden ser dessutom ut att fortsätta under 2018, enligt Nils Holgerssonsrapporten.

– Eon har aviserat att höja sina elnätsavgifter från den 1 juli 2018 med ytterligare 10 procent. Det är orimligt att höjningen av elnätsavgifterna är så kraftiga år efter år, säger Jennie Wiederholm.

Enligt Nils Holgerssongruppen innebär de höjda elnätsavgifterna att snittkostnaden ökat med 633 kronor per år för en lägenhet på 68 kvadratmeter de senaste fem åren, skriver Dagens Nyheter.

I dag väntas riksdagen rösta igenom en lag som gör det möjligt för regeringen att minska prisökningstakten genom en ny förordning, enligt DN.

– Utvecklingen visar att regeringen måste ta till sig Energimarknadsinspektionens förslag för att begränsa prisökningen, säger Wiederholm.

Utredningen som bromsar

Energimarknadsinspektionens utredning, som lades fram i oktober, innebär skärpta möjligheter för elnätsföretagen att få höja nätpriserna från 2020 och framåt. Beräkningsmodellerna är krångliga. I korthet vill EI:

  • Avskaffa den särskilda riskpremien i företagens kalkyler.
  • Se längre avskrivningstider på traditionella elnät, vilket väntas ge billigare pris för kunderna.
  • Inte basera kalkylerna, som bestämmer bolagens intäktsramar, utifrån prognoser, utan utifrån faktiska räntor och finansieringskostnader.
  • Höja bötesstraffen för de elnätsföretag som inte följer de beslutade intäktsramarna.

Källa: EI

Min ekonomi

Prenumerera på Cervenkas Nyhetsbrev

Spaningar om den turbulenta ekonomi vi lever i nu

Följ ämnen i artikeln