”Dags att kvotera in kvinnorna”

Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2008-11-06

Fler kvinnor i företagsstyrelser – ett samhällsansvar, menar ordföranden för Ledarna

I Norge är kvotering till företagens styrelser redan en självklarhet.

Men här diskuteras fortfarande hur kvinnor ska nå toppen i näringslivet.

– Företagen förmår inte bryta mönstret, då måste vi ta ett samhällsansvar och börja kvotera, säger Annika Elias, ordförande för Ledarna.

Meg Tivéus.

Sverige ligger på 16:e plats i Europa när det kommer till antal kvinnor i företagens styrelser. Det är hög tid att förändra, anser Annika Elias, ordförande för Sveriges chefsorganisation Ledarna. Hon är en av många som nu förespråkar kvotering.

– Jag har drivit den här frågan i trettio år, och inget händer. Företagen har förverkat sin rätt att åstadkomma förändring på frivillig väg, säger hon.

Att det inte skulle finnas tillräckligt många kompetenta kvinnor stämmer inte alls, menar hon.

Hon har mött många som aldrig får chansen – och män inom styrelser som egentligen inte har kompetens nog för sitt jobb.

– Man rekryterar på fel sätt, i gamla nätverk, utifrån den kompetens man känner igen, är hennes förklaring.

Trött på ursäkter

Ett vanligt argument bland motståndare är att kvinnor borde väljas utifrån meriter.

Det var en av anledningarna till att Meg Tivéus, Sveriges första kvinnliga direktör, länge sade nej till kvotering. Men det senaste året har hon bytt åsikt.

– Jag är trött på de ständiga ursäkterna om att det inte finns kvalificerade kvinnor, för det är faktiskt inte sant, säger hon.

Trots att minst 50 procent på de traditionella ledarutbildningarna numera är kvinnor går utvecklingen bakåt, påpekar Meg Tivéus. Hon tror inte männen i företagstopparna orkar anstränga sig så länge de inte måste. Kvotering är snarare ett verktyg för att säkerställa kompetens, argumenterar Annika Elias.

– Dessutom är det konstigt att inte män känner sig inkvoterade på kön, för det är ju det de är. Varför ska det bara vara en fråga för kvinnor?

Annika Elias pekar på Norge, där man redan infört kvotering till företagens styrelser. Där är det nu en icke-fråga, säger hon.

– För när man väl infört det och ser att företagen fungerar precis lika bra, om inte bättre, så finns det inget mer att diskutera.

"Kvotering räcker inte"

Men kvotering räcker inte för att ge kvinnor mer makt – varken inom politiken eller företagen. Det säger Micael Nilsson som nyligen disputerat om kvotering inom politiken, vid Linköpings universitet. Han har undersökt Norrköpings kommun, där kvinnorna dominerar i antal. Men där fortsatte man ändå efterfråga en stark, manlig ledarstil.

– Den sortens ledarskap är konstruerat i opposition mot vad som uppfattas som kvinnligt. Och det måste också förankras i manliga nätverk, säger han.

Problemet är alltså att vi definierar ett starkt ledarskap utifrån den traditionellt manliga könsrollen. Och att det främst är den underliggande maktstrukturen som spelar roll, enligt Micael Nilsson.

– Om kvinnorna inte kommer från en egen maktbas när de kvoteras in kan makten flyttas från styrelserummet till en annan arena, säger han.

Kompetensen behövs

Annika Elias tror inte att kvotering är hela lösningen, utan menar att det behövs en rad olika åtgärder. Men hon tycker det är en viktig symbolfråga.

– Allra viktigast är dock att företagen själva får upp ögonen för att de behöver kvinnors kompetens. Fortsätter man att välja bort hälften kommer det att påverka företagens konkurrenskraft.

Följ ämnen i artikeln