Swift inte med bland sanktionerna mot Ryssland

Därför är betalnätverket viktigt – kan bli joker i kriget

Uppdaterad 2022-02-26 | Publicerad 2022-02-25

Sanktionerna mot Ryssland duggar tätt efter att landet invaderat Ukraina.

Men den globala betalningslösningen Swift innefattas inte.

– Det finns en risk för ett bakslag mot dem som tar beslutet att utesluta ryska banker, säger seniorekonomen Robert Bergqvist.

Efter att EU och USA lagt fram massiva sanktioner mot Ryssland är det särskilt en del som diskuteras:

Att Ryssland inte är uteslutna från betalnätverket Swift.

När USA:s president Joe Biden presenterade landets sanktioner mot Ryssland tog börsen ett glädjeskutt. Mycket på grund av just Swift samt att sanktioner mot landets olje- och gassektor inte nämndes som en åtgärd.

Så fungerar Swift

Swift är ett globalt betalnätverk som lanserades på 70-talet för att på ett enkelt och säkert sätt kunna hantera stora transaktioner länder och banker emellan. Över 11 000 banker och finansiella institutioner är i dag anslutna till systemet. Däribland ryska sådana.

Robert Bergqvist, seniorekonom på SEB, förklarar det som ett blodomlopp för den globala handeln.

– Det är ett informationsutbyte och ett säkert system för att snabbt och enkelt kunna genomföra betalningar. Kan du göra det snabbt och enkelt så främjar det även handeln. Ett sådant här system är viktigt för att hålla den globala handeln igång.

Robert Bergqvist, seniorekonom på SEB, reder ut hur Swift fungerar, och hur viktigt systemet är.

I praktiken är det inte staterna som äger systemet, det är egentligen en privatägd skapelse där bankerna ingår. Systemet övervakas av tio centralbanker i världen, bland annat svenska Riksbanken.

– Det här övervakas av våra stater, för de är också intresserade av att det globala finansiella betalningssystemet ska fungera, säger Robert Bergqvist.

Därför är Swift inte med i sanktionspaketet

EU och USA har själva inte gått ut med varför Swift inte ingår i sanktionspaketen. Men det finns teorier.

Robert Bergqvist ger två möjliga förklaringar: Brist på kunskap om vad det skulle ge för effekt och risken för ett bakslag mot den egna ekonomin.

– Jag tror helt enkelt att man är rädd för att det slår tillbaka mot den egna ekonomin, säger han.

Stängs Ryssland ute från Swift kan det få ekonomiska konsekvenser för europeiska länder. Robert Bergqvist tar Tyskland som ett exempel. Landet är en stor importör av energi från Ryssland.

– De vill att att energin ska fortsätta komma och att man ska kunna genomföra betalningar för den gasen. Skulle man då stänga ute Ryssland från Swift skulle det försvåra betalningarna för energi och därmed också äventyra gastillförseln till Europa.

Joe Biden har infört skarpa sanktioner mot Ryssland. Däremot inte gällande betalnätverket Swift.

Han lyfter en annan aspekt, som kan förklara beslutet att inte utesluta Ryssland från Swift i det här läget. Nämligen risken att det kan föra Rysslands ekonomi närmare den kinesiska.

– Det är nämligen så att både Ryssland och Kina har utvecklat sina egna system. Det skulle, om jag förstår det rätt, kunna gå att koppla ihop de systemen med varandra och då skulle Swift-systemet i ett sådant läge hamna lite i bakvattnet.

Att Swift kan behållas som en joker i leken för att plockas fram som en sanktion i ett senare skede, är en annan trolig förklaring.

– Man räknar med att det kan behövas ytterligare sanktioner och då kan det här vara en kännbar åtgärd, säger Robert Bergqvist.

Uteblivna sanktioner får kritik

Trots att sanktionerna från USA och EU beskrivs som massiva, reagerar somliga på att mer bör göras redan nu. Bland annat personliga sanktioner riktade mot Vladimir Putin och att man bör göra sig av med beroendet av rysk olja och gas.

Dessutom att Swift inte togs med redan i det här skedet.

Ukrainas utrikesminister Dmytro Kuleba är tydlig med sin ståndpunkt:

”Stäng av Ryssland från Swift”, skriver han i versaler på Twitter.

Polens oppositionsledare Donald Tusk, före detta ordförande i Europeiska rådet, riktar skarp kritik mot de länder som enligt honom ”blockerat tuffare beslut”. Han nämner Tyskland, Ungern och Italien i sammanhanget.