Regeringen inte oroad för tvärnit

Svensk ekonomi riskerar att bromsa in snabbare än väntat.

Men regeringen förväntar sig ingen tvärnit.

Regeringens ministrar samlas på torsdagen i sörmländska Harpsund för att få höra finansminister Magdalena Anderssons (S) bedömning av det ekonomiska läget.

Den senaste prognosen från statliga Konjunkturinstitutet (KI) pekade på en oväntat snabb inbromsning av högkonjunkturen under våren. Därför väntas även finansministern presentera sämre prognossiffror än finansdepartementets tidigare prognos från april.

Normal avmattning

Men finansdepartementet bedömer utvecklingen som en normal avmattning av en högkonjunktur, inte en tvärnit, erfar TT. Därför ser man just nu inget behov av stora satsningar för att stimulera ekonomin. Andersson kommer att presentera en neutral finanspolitik.

Statsbudgeten för 2020 väntas innehålla ofinansierade reformer på omkring 20 miljarder kronor. De största satsningarna blir slopad värnskatt för höginkomsttagare och sänkt skatt för pensionärer. De har tidigare bedömts kosta staten sex respektive drygt fyra miljarder kronor.

Kommunerna kan också hoppas på en höjning av de generella statsbidragen på fem miljarder kronor.

En annan åtgärd som ska genomföras 2020, enligt den rödgröna regeringens överenskommelse med C och L, är sänkt arbetsgivaravgift för ungdomar utan gymnasieutbildning och nyanlända.

Ökade risker

Inte heller KI:s generaldirektör Urban Hansson Brusewitz ser i dag något behov för regeringen att bedriva en expansiv finanspolitik för att stimulera ekonomin.

Men riskerna för en kraftigare ekonomisk inbromsning har ökat under sommaren, enligt finansdepartementets bedömningar. Det handlar framför allt om risken för ett upptrappat handelskrig mellan USA och Kina och för ett avtalslöst brexit.

Inför hotet om en lågkonjunktur har regeringen fått kritik för att inte ha sparat mer under högkonjunkturen, bland annat av Finanspolitiska rådets ordförande Harry Flam. Men ett av finansminister Magdalena Anderssons budskap på Harpsund kommer ändå att vara att det finns beredskap för en snabbare inbromsning av svensk ekonomi.

"Är att ta i"

KI:s generaldirektör ser ingen statsfinansiell ko på isen om regeringen föreslår ofinansierade reformer på 20 miljarder. Detta trots att KI:s beräkningar, som bara är några veckor gamla, visar att reformutrymmet i själva verket är "i det närmaste obefintligt".

Finanspolitiken kan utifrån regeringens beräkningsgrunder enligt Hansson Brusewitz fortfarande beskrivas som neutral, utan vare sig broms- eller gaseffekter.

– Man måste inte, utifrån vår horisont, stärka det strukturella sparandet. Det är att ta i, säger han.

Enligt överskottsmålet ska det strukturella sparandet ligga på 0,3 procent av BNP under en konjunkturcykel. KI bedömer i sin senaste prognos att det strukturella offentliga sparandet i år hamnar på minus 0,1 procent av BNP och på noll år 2020.

Långsiktiga konsekvenser

Harry Flam varnar dock för långsiktiga konsekvenser med ett otillräckligt sparande från regeringens sida.

– Regeringen sparar inte tillräckligt i högkonjunktur för att ha en buffert i lågkonjunktur, säger han.

– Om man tar 20 miljarder i anspråk då urholkas den offentliga sektorn, tillägger han.

Det slår bland annat mot utrymmet att höja ersättningsnivåer till barnfamiljer och arbetslösa och upprätthålla kvalitet och personaltäthet i sektorn, enligt Flam.

– Det är ett val som de gör. Lägger regeringen 20 miljarder på något annat betyder det att man inte ser till att kvaliteten i offentlig sektor bibehålls, säger han.

TT: Är det ett misstag att vidta ofinansierade åtgärder för 20 miljarder i nuläget?

– Jag vågar inte svara på den frågan då det är precis det som Finanspolitiska rådet ska uttala sig om i vår, om regeringen gör rätt nu, säger Flam.

PODD: Handelskriget mellan USA och Kina – det innebär det

I nyhetspodden Aftonbladet Daily pratar vi om hur tullkriget mellan stormakterna fortsätter att eskalera, och vad det kan innebära.

Lyssna:  iPhone  Acast  Spotify

Eller ⬇️ klicka på PLAY-knappen