Så hanterar du kreditupplysningen
Öka din kreditvärdighet med fem steg
Uppdaterad 2020-05-14 | Publicerad 2020-03-18
När kreditupplysningskopian dimper ner i brevlådan kan man bli stressad – vem är det som vill ha information om mig, och varför?
Här går vi igenom allt du behöver veta om kreditupplysningar.
Vad är en kreditupplysning?
När du exempelvis ska låna pengar behöver långivaren veta om du kommer att kunna betala tillbaka eller inte. Då gör de en kreditupplysning på dig.
– Man kanske ska hyra en lägenhet, och då är det här information som ska ligga till grund för beslutet om man ska få krediten, säger Hans Kärnlöf, jurist på Datainspektionen.
En kreditbedömning bygger på tanken att det är mindre risk att ge kredit till den som tidigare har skött sin ekonomi och större risk att ge kredit till den som tidigare har misskött sina betalningar.
De finns två varianter av kreditupplysning
Den ena kallas personupplysning och är en kreditupplysning som en privatperson kan begära ut.
Personen som begär upplysningen måste ha ett legitimt behov av den, exempelvis om personen ska ingå ett kreditavtal med dig.
Detta kan exempelvis gälla hyresvärdar, eller om en arbetsgivare funderar på att anställa dig i en position med ekonomiskt ansvar.
Den andra varianten är en företagsupplysning. Det är en upplysning om en juridisk person eller exempelvis företagsledare.
Vad syns på en kreditupplysning?
I en kreditupplysning finns uppgifter om:
- Din identitet. Exempelvis namn, personnummer och adress. Uppgifterna hämtas från Statens personadressregister.
- Din inkomst och innehav av fastighet. Uppgifterna hämtas från Skatteverkets skatteregister och fastighetstaxeringsregister.
- Betalningsanmärkningar. Sådana uppgifter hämtas från Kronofogdemyndigheten.
De flesta kreditupplysningsföretagen har var sitt dataregister med uppgifter om alla personer över 15 år i Sverige och om alla företag i landet.
Du blir automatiskt registrerad och har ingen rätt att bli struken ur registren.
När vet jag om en kreditupplysning är gjord?
Fysiska personer får alltid en kreditupplysningskopia hemskickad i brevlådan eller via mobilen. Aktiebolag får inga kreditupplysningskopior.
Är det dåligt med kreditupplysning?
Nej, det är något man får man räkna med om man exempelvis ska ta ett lån, säger Hans Kärnlöf.
– Det är heller inget konstigt att ta en kreditupplysning om man tar ett nytt telefonabonnemang. Det tillhör det moderna livet, säger han.
Om du däremot har flera begärda kreditupplysningar under ett år så skulle det kunna sänka din kreditvärdighet.
Vad är kreditvärdighet?
Kreditvärdighet är ett mått på din förmågan att betala dina skulder, så som lån och fakturor.
- Hög kreditvärdighet = låg risk att du inte betalar dina skulder
- Låg kreditvärdighet = Hög risk att du inte betalar dina skulder
Kreditvärdigheten är framräknad med statistik där man jämför en person med andra i liknande situationer.
Bedömningen görs oftast av kreditupplysningsföretag och används sedan av långivare för att bedöma om du kommer att kunna betala dina skulder eller inte.
Vad påverkar min kreditvärdighet?
Alla kreditupplysningsföretag använder olika modeller för att bedöma kreditvärdigheten. Det som kan påverka kreditvärdigheten är bland annat din:
- Livssituation – hur stabil är din situation?
- Ålder
- Civilstånd – det är statistiskt sett säkrare att vara nygift än nyskild
- Inkomst
- Fasta utgifter – Hur mycket har du exempelvis i hyra?
- Nuvarande krediter och kredithistorik – Hur väl du skött dina betalningar på tidigare krediter påverkar också ditt kreditbetyg
– Man ställer olika variabler mot varandra. Det är en form av rating, säger Hans Kärnlöf.
Hur kan jag öka min kreditvärdighet?
Det är inte helt lätt att öka sin kreditvärdighet. Ofta handlar det om livets gång, och du kan ju exempelvis inte påverka din ålder, säger Kärnlöf. Men generellt ökar du din kreditvärdighet genom att:
- Leva ett betalningsanmärkningsfritt liv
- Se till att ha ett jobb
- Köpa en fastighet
- Gifta dig
- Se till att betala alla dina betalningsanmärkningar och undvik nya betalningsanmärkningar