Så klarar du studentekonomin i höst

Handfasta tips och exempelbudget för studenter

Att få ekonomin att gå ihop som student är inte alltid det lättaste. Studielånet och bidraget ska räcka både till bostad, räkningar – och förhoppningsvis har man kvar lite för att kunna ha kul också.

Aftonbladet listar knepen som får pengarna att räcka längre och knepen för att klara studentlivet.

Ska du börja plugga på universitet eller högskola i höst? Då är det hög tid att sätta dig och gå igenom din ekonomi för den kommande studietiden.

Ett bra första steg kan vara att se över hur mycket studiemedel du kan få från CSN.

Att ta både lån och studiebidrag är den vanligaste försörjningskällan bland studenter. I en undersökning från CSN angav 87 procent av tillfrågade studenter att de har studielån.

Få koll på dina utgifter – sätt upp en budget

Enligt Ica-bankens vardagsekonom Magnus Hjelmér är det viktigaste för en nyblivande student att helt både hålla koll på utgifter och inkomster.

– Som student lever man ju allt som oftast på begränsade medel. Är det så att man kommer från ett heltidsjobb kommer pengarna när du pluggar vara den stora utmaningen, och den omställningen ska man inte ta för givet.

Den bästa lösningen är därför att sätta upp en budget, påpekar Magnus Hjelmér. Ett förslag är att logga in på sin internetbank och kategorisera sina utgifter de senaste tre månaderna efter exempelvis bostad, livsmedel, kläder, abonnemang och fritid.

– Om man har som mål att minska sina kostnader, måste man först förstå utgifterna och vad de går till, säger han.

Magnus Hjelmér tycker att en månadsbudget är ett bra underlag, men att det kan vara en god idé att bryta upp den veckovis.

– Det gör budgeten mer begriplig. Ju tajtare budget man har, desto tajtare måste man följa den varje vecka. Det gör dessutom att man blir bättre på att planera framåt och man blir mer effektiv i sitt sparande.

helskärm

Bo hemma – eller leta med en kompis

Den största utgiftskällan för de flesta studenterna är bostaden. Med skenande priser och bostadsbrist i storstäderna kan ett alternativ vara att bo hemma medan du pluggar, säger Magnus Hjelmér.

– Generellt kan jag tycka att man ska försöka komma in på bostadsmarknaden så tidigt som möjligt, men det är få som får den möjligheten. Därför kan det vara aktuellt att bo hemma eller leta efter ett boende tillsammans med någon annan. På så sätt kan man också dela på fasta omkostnader som streamingtjänster och internetabonnemang.

Extraknäck ger extra kompetens

Förutom de klassiska tipsen som att laga så mycket mat hemma som möjligt, cykla istället för att ta bussen och att minska onödiga småutgifter, kan även ett extrajobba vara en bra skjuts i studentekonomin. Enligt CSN:s uppgifter har 43 procent av studenter ett extrajobb vid sidan av plugget.

– Ett bra tips är att våga vara bred när du söker ett extrajobb. Sök även inom andra branscher än vad du pluggar – så får du extra bred erfarenhet och kompetens senare i arbetslivet, säger Magnus Hjelmér.

Under coronapandemin har regeringen slopat maxbeloppet du kan tjäna för att ha rätt till CSN. Däremot måste du ha i beredskap att du kanske inte kommer att jobba lika mycket varje månad – så ha med det i beräkningen av din budget.

helskärm

Ekonomens studentbudget

Med hjälp av Konsumentverkets verktyg Budgetkalkylen har Ica-bankens Magnus Hjelmér tagit fram ett exempel på hur en vanlig studentbudget kan se ut.

– För att klara av den behöver man ett extrajobb eller försöka få ner boendekostnaden. Det här är nog en ganska vanlig budget och det är inte helt ovanligt att många studenter går back varje månad, säger han.

Inkomst (studielån)

• Bruttoinkomst: 10 928 kronor
• Skatt: 0 kronor

Nettoinkomst: 10 928 kr/mån

Bostad

• Hyra: 3 500 kronor
• Hemförsäkring: 100 kronor

Månadskostnad, bostad: 3 600 kr/mån

Övrigt

Fasta kostnader 

• Medier: 1 450 kronor

Rörliga kostnader 

• Livsmedel: 2 500 kronor
• Kläder och skor: 550 kronor
• Fritid/lek: 660 kronor
• Hygienartiklar: 700 kronor
• Förbrukningsvaror: 150 kronor
• Hemutrustning: 590 kronor
• Lunchkostnader: 1 960 kronor
• Kollektivresor: 600 kronor

Summa övriga kostnader: 9 160 kr/mån

Underskott: -1 832 kr/mån

Magnus Hjelmér om underskottet:

– Här är som sagt en ”vanlig” studentbudget utan ett extrajobb, där vi ser vissa kostnader behöver minska för att inte gå back varje månad. Med de här intäkterna skulle mitt tips vara att dra ner på resor, lunch och streamingtjänster.

För att få budgeten att gå ihop skulle de kostnaderna i stället kunna se ut så här:

• Kollektivresor: 400 kronor
• Lunch: 960 kronor
• Medier: 800 kronor

Summa övriga kostnader: 7 310 kr/mån

Överskott: 18 kr/mån

12 tips: Så ska du tänka kring studentekonomin

1. Räkna ut hur mycket du får från CSN.
2. Gör budget för hur mycket pengar som kommer gå åt till hyra, mat, kläder och mobilräkning.
3. Se om du kan få studentrabatter på utgifter som till exempel hemförsäkring.
4. Håll nere mat- och resekostnader genom att laga matlådor och cykla.
5. Gymkort är en dyr utgift – finns det andra alternativ på orten där du ska studera?
6. Följ upp ekonomin och se var pengarna hamnar.
7. Dela upp budgeten i mindre delar, till exempel veckovis, så blir den mer överskådlig.
8. Se upp med småutgifterna – har du råd med fikan på stan?
9. Lyssna på andra som har pluggat ett tag – hur gör de för att klara sin budget?
10. Köp begagnad kurslitteratur.
11. Extrajobba de månader du hinner.
12. Begär skattejämkning om du betalar för mycket i skatt.