Bedrägerier mot storbanken ökar: ”Skrämmande”

”Vi ser flera fall varje vecka”

Uppdaterad 2020-02-11 | Publicerad 2019-10-14

Falska intyg och förskönande lönespecifikationer.

Danske bank kämpar i motvind och får hantera fler bedrägeriförsök än någonsin.

– Det finns människor där ute som är väldigt duktiga på att förfalska information, säger bankens bedrägeriexpert Linus Fugl.

De spetsar sin lön och förfalskar arbetsgivarintyg. Allt för att få igenom sin ansökan om banklån.

Storbanken Danske Bank har sett en markant ökning av den här typen av bedrägeriförsök det senaste året.

”Nytt fall varje dag”

Om deras teori stämmer har det skärpta amorteringskraven från mars 2018 en stor påverkan.

– Nu är jag inte själv expert på kausalitet (orsakssamband, reds anm), men vi ser att sedan amorteringskravet skärptes har siffran gått upp markant, säger bankens bedrägeriexpert Linus Fugl.

– Vi ser flera fall varje vecka. Så var det inte förra året, lägger han till.

Uppger falska uppgifter

Det banken i högre utsträckning nu stöter på är förfalskade uppgifter kring lön och arbetsgivare. Människor utan betalningsanmärkningar, men som har svårt att få lån på laglydigt sätt.

– Syftet tror vi är att man vill att betalningsförmågan ska se bättre ut när man söker lån. Om det inte upptäcks blir konsekvensen att banken betalar ut lån till kunder som inte klarar av att återbetala lånen, det är inte bra, säger Linus Fugl.

Är det svårt att upptäcka de här bedragarna?
– Vissa är svåra att upptäcka. Vi har olika metoder där vi kan kolla upp information och kan se om det stämmer, men de kunder som sitter på andra sidan är också duktiga. Det finns människor där ute som är väldigt duktiga på att förfalska information, säger han och lägger till:

– Och när vi misstänker att det är ett bedrägeri så anmäler vi alltid det till polisen.

Polisen: Flera anledningar

Jan Olsson från polisens nationella bedrägericenter kan inte säga med säkerhet att ärendena av det här typen har ökat. Det är som att hitta en nål i en höstack, uttrycker han det, och hänvisar till de 1,7 miljoner anmälningar som kom in i fjol.

Däremot förekommer det, konstaterar han.

– Det kan vara flera anledningar bakom. Det ena är det att det är det enklaste sättet att få ett lån. Man har inget ont uppsåt i övrigt, man tänker absolut betala av lånet men har svårt att få det om det inte gör så här. Sånt har skett förut, säger Jan Olsson.

Det finns också ärenden där det har satts i system att försöka lura bankerna.

– Man använder sig av målvakter, då finns det oftast en organisation bakom som samlar ihop alla de olika fallens pengar till sig. Då är det riktigt allvarligt naturligtvis, säger Jan Olsson.

”Riktigt skrämmande”

Danske Banks Linus Fugl delar Jan Olssons teori om att vissa fall är organiserade.

– Vi blir misstänksamma när vi ser flera fall från samma företag. Om man ska vara riktigt skeptisk kan man vara rädd för att det finns någon form av organisation bakom som söker lån på falska premisser. Då blir det riktigt skrämmande, om det är organiserad kriminalitet bakom, säger Linus Fugl.


PODD Så luras du av Bankid-bedragarna – och så skyddar du dig

Bedrägeribrott är ett av Sveriges vanligaste brott – varje år försvinner miljoner kronor och hundratusentals drabbas. I podden Aftonbladet Daily går vi igenom bedragarnas fula knep tillsammans med Lotta Mauritszon från polisens nationella bedrägericenter.

Vi hör även ett autentiskt bedrägeriförsök, där en person ringer upp och utger sig för att jobba på en bank. Bedragaren försöker få sitt offer att lämna ut sitt Bankid – så att han enkelt kan länsa hennes bankkonto.

Lyssna:  iPhone  Acast  Spotify

Eller ⬇️ klicka på PLAY-knappen

Gå med i vår opinionspanel

Vill du vara med och svara på Inizios undersökningar där vi tar reda på vad svenska folket tycker om exempelvis samhällefrågor och politik? Resultat presenteras bland annat i Aftonbladet. Det är frivilligt att svara, du är anonym och kan gå ur när du vill. Klicka på länken för att anmäla dig.

Min ekonomi

Prenumerera på Cervenkas Nyhetsbrev

Spaningar om den turbulenta ekonomi vi lever i nu