Anna Vissi lyfter rakt genom taket

Detta är en kommenterande text. Analys och ställningstaganden är skribentens.

Läs Markus Larssons schlagerkrönika

ATEN

Förspelet är över.

Kläderna ligger på golvet - nu är det allvar.

Årets tävling började när grekiska storfavoriten Anna Vissi klev upp på scenen.

Jag tittar på klockan.

Anna Vissi är minst 30 minuter försenad till sin första repetition.

Arrangörerna har öppnat en ny läktare för att alla supportrar med grekiska flaggor, kameraobjektiv och journalister ska få plats.

Ingen annan deltagare attraherar en lika stor uppmärksamhet. När det gäller förhandsintresse förvandlar Anna Vissi sina konkurrenter till blåa pyttesmurfar.

Och första tagningen av powerballaden "Every-thing" - en ganska uppenbar stöld av Michael Jacksons "You are not alone" - är fantastisk.

Anna Vissi står alldeles ensam på jättescenen. Det känns som att hon mörkar sitt nummer, att hon sparar på specialeffekter och krut till finalen.

Ändå fyller hennes karisma ut varenda kvadratcentimeter. Den sträcker ut armarna, omfamnar åskådarna och kramar luften ur dem.

Hon beter sig som en hårdrockstjärna. Hon ruskar på håret, faller ner på knä och slungar ur sig rå, oförfalskad känsla.

Vissi gör helt enkelt en Carola - lyfter en ordinär låt rakt genom taket.

Den osannolikt välbevarade 48-åringen är startpistolen för Eurovision Song Contest 2006.

Smällen är öronbedövande - trots att rösten mår fördjävligt.

Hon tar inte ens i.

Hon. Tar. Inte. I.

Uppvisningen fortsätter på presskonferensen. Vissi sitter ensam framme vid podiet i t-shirt och jeans och visar upp en distans och självsäkerhet och charm som bara proffs med 33 år långa karriärer bakom sig kan bjuda på.

Carola måste gå till final.

Det kan bli en historisk drabbning.

Markus Larsson