Mannerströms mat motbjudande äcklig
Jens Peterson proväter tv-domarens frysta rätter: Inte värdiga en mästerkock
I tv är Leif Mannerström en sträng kockdomare. Ställer höga krav.
Privat gör han reklam för frysta färdigmiddagar.
Det är smaklöst och svårsmält.
Leif Mannerström har en måttstock när han bedömer amatörerna i TV4:s ”Sveriges mästerkock”. Förhoppningsvis är han lika sträng när det gäller matlagningen på egna restaurangen.
Men när han säljer frysta färdigmiddagar verkar han helt kravlös.
Jag gillar Leif Mannerström, som betytt mycket för svenskt matintresse och hjälpt till att öka vår lust att laga. På 1970-talet sparade min fru och jag pengar vi inte hade på att resa till Göteborg och äta på hans lyxkrog Johanna. Värt alla slantar.
Hans bok ”Husmanskonst” har A) en bra titel och B) recept som ger strålande resultat för hemmakocken. Där väljer han färdiga fonder som smaksättare i såserna och kräver inte att man själv ska koka sin buljong. En rimlig kompromiss. Leif Mannerström är kul som barsk domare i tv och sprider lärdomar och entusiasm för riktig matlagning.
Att han satte sitt namn på SJ:s rätter var inte lika imponerande. Och att rekommendera färdiga frysta middagar är ett svek.
Eller? Det kanske är gott och prisvärt? Bäst att provsmaka.
Jag riskerar mina smaklökar för den undersökande journalistiken och köper några av Leif Mannerströms färdiga middagar.
Först ut: Hans frysta Janssons frestelse. Jag förstår vad som frestar Leif Mannerström att sätta sitt ansikte och rykte på kartongerna. Men vad ska jag som vill ha en god middag frestas av? Att jag spar tid?
Knappast. Leif Mannerströms frysta Jansson ska ha minst 70 minuter i ugnen för att bli klar. Om jag i stället följer hans eget recept i ”Husmanskonst” och lagar en äkta Jansson från grunden tar den 45 minuter i ugnen. Och så svårt är det inte att skala potatis, dela och blanda med ansjovis, lök och grädde.
I sin kokbok är Mannerström noga med ingredienserna. Hans recept innehåller 25 procent äkta ansjovis. I den frysta färdiga Jansson ingår 1,8 procent ansjovis.
Man spar inte tid. Man spar inte pengar. Det är en oaptitlig sörja av salt potatis som simmar i något som för tankarna till havet.
Varför ska en av Sveriges ledande kockar sälja sitt ansikte och autograf till sådant?
Mannerström erbjuder även fryst mat som går att mikra. Till exempel wallenbergare. Är det bättre? Det går åtminstone fortare. I sin kokbok varnar Leif Mannerström för moderna matgurus som tar bort det mesta av grädden i wallenbergare. Hur står det då till med hans frysta produkt?
Jag värmer i mikrovågsugn enligt rekommendationens 7 minuter. Jo, det är varmt och färdiglagat. Potatismoset är ätbart, som det man köper från en hyfsad korvkiosk. Ärtorna som blandats med lök är nästan goda. Men själva wallenbergarna är, för att uttrycka det diplomatiskt, motbjudande äckliga. Märklig konsistens och deprimerande smak.
Ingen hade gått vidare i ”Sveriges mästerkock” med den prestationen.
Ska vi prata presentation? Det gör de mycket i ”Sveriges mästerkock”. Mannerströms kålpudding ser ut som något söndertrampat dränkt i fyra nyanser av brun gyttja.
Vad tycker Markus Aujalay om smaken på Leifs kålpudding? Vilket betyg skulle Mischa Billing ge presentationen? Jag unnar Leif Mannerström att tjäna pengar på sin tv-berömmelse. Men det finns bättre stånd i kockvärldens Till salu-hall. Kokböcker är ett fint sätt att sprida matglädje och kunnande. Vi som gillar matlagning och ser upp till Leif Mannerström tycker det är synd om han urholkar sin trovärdighet.
Vad kommer härnäst?
Leif Mannerströms gröt på burk? Leif Mannerströms frystorkade räksmörgås? Leif Mannerströms dropp - näringsintag du inte ens behöver tugga?
Leif Mannerström kan vara Sveriges meste kock. Den här sortens frysta färdigmiddagar är inte värdiga en mästerkock.