Inte bara troll och superhjältar har förmåga att stoppa ondska

Foto: Triart, Netflix
Begåvade. Tina i ”Gräns” luktar sig till ondska och Erik i ”Jessica Jones” får huvudvärk av den. 

Även vi som varken är troll eller super­hjältar har redskap för att mäta mörker och ondska.

Om du inte har sett filmen ”Gräns” eller tredje säsongen av ”Jessica Jones” utfärdas härmed en mild spoilervarning.

I den förstnämnda jobbar huvudpersonen Tina i tullen. Eller huvudtrollet Tina, kanske jag ska säga. Med trollskapet kommer ”gåvan” att lukta sig till ondska och lögner, så när Tinas näsborrar fladdrar förstår vi att ett riktigt praktsvin närmar sig, och Tina kan be kollegan plocka in honom för granskning. I ”Jessica Jones” har Erik Gelden den otacksamma superkraften att känna av människors mörker och inre tomrum. Ju mer ont i huvudet Erik får, desto ondare figur har vi att göra med.

Både Tinas och Eriks förmågor leder till att ondskefulla typer som utfört fruktansvärda saker sätts bakom lås och bom. Världen blir lite, lite bättre.

Men Tina är ett troll och Erik är en superhjälte. För vanligt folk är ondskan inte lika lätt att lukta sig till. I stället får vi ta historien och psykologin till hjälp.

Vi kan få en checklista online på hur man nosar upp psykopater, och därefter låta bli att rösta fram dem till våra ledare. Vi kan också lära oss av Stanley Milgrams experiment med försöksobjekten som ”bara lydde” och delade ut allt starkare stötar att alltför auktoritära samhällen är livsfarliga. Vi kan lära oss av alla fall av etnisk rensning att propaganda och avhumanisering är fullständigt förödande.

Det finns massor att lära. Men ändå upprepar vi samma fel. Vilket får mig att tänka på en lucka de hade på nöjesfältet Liseberg när jag var barn. ”Världens farligaste djur”, stod det, och när man öppnade luckan fick man se sitt eget ansikte i spegeln. 

Så även om vi inte skulle kallas fram till Tinas kollega i tullen, eller ge Erik Gelden en sprängande huvudvärk, kan vi börja med att sniffa på oss själva. Det känns som att det är många som skulle behöva ta en treo efter det.

avSylvia Balac

ARTIKELN HANDLAR OM

Netflix

Psykologi