Donna Presley om Elvisfilmen: Då grät jag
Publicerad 2022-10-30
Donna Presley, 72, tillbringade somrarna på Graceland med sin kusin Elvis.
För Aftonbladet berättar hon om varför kungen av rock bara gick ut på natten, livsråden hon fick av kusinen som 18-åring och sina tankar om den nya Elvis-filmen.
– Han älskade att ha familjen omkring sig. Jag tror att vi höll honom på jorden.
I lägenheten på Lidingö utanför Stockholm finns en vägg prydd med Elvistavlor.
I ett av rummen står en resväska med en bagagetagg med rockkungens ansikte på.
Här bor Donna Presley, 72, sedan fem veckor tillbaka. Det var då hon flyttade in hos Anneli Strand och tidigare The Boppers-medlemmen Peter Jezewski, för att medverka i rockturnén ”Be Bop A Luba” som speciell gäst till showens tioårsjubileum.
– Min agent frågade om jag ville åka till Sverige i tre månader. Visst, varför inte? Så, här är jag. Jag klev av planet, kände ingen, men sekunden jag träffade Peter och Anneli så klickade vi, säger Donna.
Både Anneli Strand och Peter Jezewski är stora Elvisfans.
– Jag har varit på Graceland tre gånger och spelat med flera av Elvis musiker. Det är fantastiskt att ha Donna här, säger Peter.
”Vi älskade Elvis – inte Elvis Presley”
Förutom att sjunga tre Elvis-låtar med Peter Jezewski svarar Donna på publikens frågor om ”The King”. Och prata om sin 15 år äldre kusin gör Donna mer än gärna.
Hennes mamma Nash var syster till Elvis pappa Vernon.
– Elvis var vänlig, generös och beskyddande. Han älskade att ha familjen omkring sig. Jag tror att vi höll honom på jorden. Du vet, varje gång han gick utanför grindarna var det ett ”mad house”. Det hjälpte honom att veta att vi älskade honom som Elvis – inte Elvis Presley.
Donna tillbringade mycket tid med Elvis på Graceland. Som 15-åring flyttade hon dit för att jobba.
– VI brukade säga att det var ett ”kontrollerat kaos” när han var hemma. Man visste aldrig vad som skulle hända. Han kunde rida, åka gokart, åka och köpa bilar, ”vi köper 30 bilar!”. Han älskade att ge till människor.
Kunde hyra hel biograf
Hon berättar att kusinens stjärnstatus gjorde det omöjligt för honom att vara utanför hemmet dagtid. I stället var det på natten som Elvis fick ha sitt privatliv.
Han kunde be ett köpcenter hålla öppet mitt i natten, eller ett nöjesfält. Ville han gå på bio med sina nära och kära fick han hyra en hel biograf.
– Det är ett tufft liv på många sätt. Men han hade inte velat göra något annorlunda, han älskade att underhålla och göra folk lyckliga.
Ni har samma efternamn – önskar du någonsin att du inte hade det?
– Nej. Människor kan vara avundsjuka och ovänliga. Men nej, aldrig. Det är otroligt att ha det efternamnet. Elvis bröt alla barriärer: religion, ekonomisk status … han fick alla att komma samman på sina konserter. Det är ett arv jag kan leva med, säger Donna och skrattar.
”Austin Butler gjorde fantastiskt jobb”
I somras kom Baz Luhrmanns nya filmbiografi ”Elvis”. Donna säger att hennes känslor inför filmen är tudelade.
– Jag tycker att Austin Butler (som spelar Elvis i filmen, reds. anm) gjorde ett alldeles fantastiskt jobb. Han fördjupade sig i Elvis och det kunde man se.
Hon tycker också att porträtteringen av Elvis manager överste Parker, som spelas av Tom Hanks, stämmer med verkligheten.
– Han var manipulativ och ville alltid att det skulle bli som han ville. Det spelade inte alltid roll vad Elvis ville.
Men andra bitar i filmen tycker hon inte stämmer alls.
– Det är det som de kallar ”konstnärlig frihet”. Som hur de porträtterade morbror Vernon, Elvis pappa. De fick honom att verka extremt pengahungrig och svag, så var han inte alls.
– Det blev jag väldigt besviken över. Jag grät mig igenom halva filmen och jag har inte sett den igen.
Kära minnet: ”Det stannade hos mig”
Ett minne av kusinen är särskilt kärt. Det är från en kväll när Donna snart skulle ta examen.
Hon tittade på tv hemma hos sin mormor när Elvis kom och satte sig på golvet framför henne. Han ville veta vad som pågick i henne liv, vem hon dejtade och vad hon ville göra efter skolan.
18-åriga Donna sa att hon inte var säker på vad hon ville göra.
– Han sa ”du kan göra vad du vill och bli vad du vill om du kommer ihåg fyra saker. Tro på Gud, tro på dig själv, var villig att kämpa för det du vill och låt aldrig någon säga åt dig att du inte kan uppnå dina drömmar. För jag är ett levande bevis på att det går”.
– Det har stannat kvar hos mig sen dess. Alltid.
